Dags för elektorerna att utse USA:s president

Efter omräkningar, stämningar och lika ändlösa som fruktlösa anklagelser om valfusk från den sittande presidenten Donald Trump, har det till sist blivit dags för elektorerna att formellt utse USA:s nästa president och vicepresident.

Demokraten Joe Biden kommer under måndagen av allt att döma att utses till USA:s nästa president av de 538 elektorer som formellt väljer landets president. Arkivbild.

Demokraten Joe Biden kommer under måndagen av allt att döma att utses till USA:s nästa president av de 538 elektorer som formellt väljer landets president. Arkivbild.

Foto: Susan Walsh/AP/TT

Politik2020-12-14 05:00

Under måndagen möts elektorerna i USA:s 50 delstatshuvudstäder för två omröstningar – en om landets nästa president och en om vicepresidenten.

Men Donald Trump har ännu inte erkänt sig besegrad i presidentvalet den 3 november. Om de 538 elektorerna röstar enligt de olika delstaternas valresultat bör 306 röster tillfalla demokraten Joe Biden och 232 röster den sittande republikanske presidenten Trump.

Ceremoniellt

Vanligtvis brukar det vara ceremoniellt och inte särskilt upphetsande. Men 2020 är inget vanligt år. Donald Trump har, utan att lägga fram bevis, påstått att omfattande valfusk ägt rum och otaliga stämningsansökningar har lämnats till domstol. De har inte varit framgångsrika, men presidenten fortsätter ändå att hävda att det var han själv, inte demokraten Joe Biden, som segrade.

Det har spekulerats i om Trump kan pressa republikanskt styrda delstatskongresser att utse republikanska elektorer – trots att Biden vunnit där och trots att normen säger att den som vinner majoritetsrösten i en delstat vinner alla dess elektorer (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar).

Trolösa elektorer

Ett annat scenario som diskuteras är att Trump skulle locka en historisk mängd så kallade trolösa elektorer, sådana som går emot sin partilinje. Men för att ändra valresultatet krävs att 37 Biden-elektorer hoppar av och ställer sig bakom Trump. Detta i ett USA som genom åren totalt har haft 90 trolösa elektorer (av de 23 507 som har röstat i 58 presidentval), enligt organisationen Fairvote.

– Det brukar vara ett par trolösa elektorer varje år. Vid det förra valet var det hela tio, de flesta övergav Hillary Clinton. Men jag har svårt att se att det skulle ske i omfattningen att det skulle ge Trump Vita huset, har Lonna Rae Atkeson, professor i statsvetenskap vid University of New Mexico, tidigare sagt till TT.

Det mesta tyder därmed på att elektorerna den 14 december faktiskt utser duon Joe Biden och Kamala Harris till USA:s nästa ledare. Men allt är inte klart förrän den 6 januari, då elektorernas förslutna röster tas upp och räknas av kongressen i Washington DC. Det är då presidentvalets segrare slutligen utses.

Bakgrund: Elektorer utser USA:s president

USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.

Den kandidat som får flest röster i en delstat brukar enligt normen få alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump – men Trump vann ändå valet.

En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York och Florida med 29 var.

Elektorssystemet är omdebatterat. Dess försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Dess kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.

Källa: Real Clear Politics och Politico

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!