MyanmarkÀnnare: Hela folket mot en man

"Folkets makt, ge tillbaka den!" Slagorden fortsÀtter att eka i Myanmar, dÀr demonstranter blockerar tÄgtrafik i den senaste protesten mot landets militÀrjunta.
–Det Ă€r en enorm vrede, sĂ€ger MyanmarkĂ€nnaren Helena Thorfinn.

Munkar under en protest mot militÀrjuntan i Mandalay i centrala Myanmar under tisdagen.

Munkar under en protest mot militÀrjuntan i Mandalay i centrala Myanmar under tisdagen.

Foto: AP/TT

Politik2021-02-16 09:21

"SlÀpp vÄra ledare omedelbart!", skanderar folkmassan som samlats lÀngs ett spÄromrÄde mellan storstaden Rangoon och Mawlamyine i södra Myanmar, rapporterar nyhetsbyrÄn Reuters.

Protesterna mot militĂ€rjuntan, som grep makten den 1 februari och avsatte landets valda civila ledare, har fortsatt dag efter dag – trots den hotfulla nĂ€rvaron av militĂ€rfordon och soldater i de större stĂ€derna.

Men militÀren vill inte veta av ordet kupp. Nya val kommer att hÄllas i sinom tid, hÀvdar man.

– VĂ„rt mĂ„l Ă€r att hĂ„lla ett val och lĂ€mna över makten till det vinnande partiet, sĂ€ger talespersonen Zaw Min Tun vid en presskonferens pĂ„ tisdagen, den första sedan maktövertagandet, enligt Reuters.

StÀngde ner internet

Vid sidan om massiva demonstrationer runt om i landet har proteströrelsen Àven organiserat strejker, som lamslagit flera statliga verksamheter. En stor del av alla offentliganstÀllda har lagt ned arbetet.

Skillnaden mot den sÄ kallade saffransrevolutionen 2007 Àr att folket nu har fÄtt smak för frihet, och inte accepterar att den tas ifrÄn dem, enligt Helena Thorfinn, som har bott fyra Är i landet och arbetat med bistÄnd, bland annat för FN, och Àr författare.

– Alla Ă€r pĂ„ gatorna, det Ă€r hjĂ€rtskĂ€rande. Det Ă€r en oerhörd revolt, och alla Ă€r enade mot militĂ€ren, det Ă€r studenter, gamla tanter, till och med en del poliser. Hela folket mot en man, sĂ€ger hon, syftande pĂ„ juntaledaren Min Aung Hlaing.

Större upprördhet

Upprördheten bland myanmarierna Àr enorm, sÀger Thorfinn.

– Det Ă€r ju en krĂ€nkning, de har blivit lovade demokrati, och landet har öppnats upp steg för steg. Personer jag har haft kontakt med sĂ€ger: "Det hĂ€r Ă€r inte klokt, hur vĂ„gar ni?".

Demonstranternas led har tunnats ut nÄgot under de senaste dagarna, men motstÄndet mot juntan Àr fortfarande utbrett. Ett tecken pÄ det Àr att militÀren Äterigen sÄg sig nödgad att stÀnga ner internet under tisdagens smÄtimmar, för andra natten i rad.

FN uppmanar generalerna att ÄterstÀlla kommunikationerna och varnar dem för att slÄ ned demonstrationerna. Juntans intresse för omvÀrldens reaktioner Àr dock begrÀnsat, enligt Thorfinn.

Van ses som paria

– MilitĂ€ren Ă€r van vid att betraktas som paria. TyvĂ€rr har jag en kĂ€nsla av att de faktiskt inte bryr sig alls. De har visat ett oerhört förakt för sin befolkning tidigare, och kommer nog fortsĂ€tta att göra det, sĂ€ger hon.

TT: Varför agerar militÀren som den gör? Vad har den för motiv?

– Bra frĂ„ga. De har haft en guldtid, höll de tyngsta departementen och har haft vetorĂ€tt. De har ju inget att vinna, vilket för tanken till att det har med Min Aung Hlaings privata agenda att göra.

Juntan sjĂ€lv har hĂ€vdat att omfattande fusk skedde vid valet i november – som vanns av Aung San Suu Kyis parti NLD – och anger dettta som skĂ€l för sitt agerande.

"Aparta" anklagelser

Omedelbart efter kuppen sattes hon i husarrest. Sedan dess har hon Ätalats för brott mot import- och exportlagar, med hÀnvisning till att walkie-talkies hittats i hennes bostad.

PÄ tisdagen uppgav Aung San Suu Kyis advokat att regimen lagt fram ytterligare en Ätalspunkt: brott mot landets naturkatastroflagar, rapporterar nyhetsbyrÄn AFP.

– Det Ă€r sĂ„ apart, sĂ€ger MyanmarkĂ€nnaren Helena Thorfinn om anklagelserna.

Bakgrund: MilitÀrstyre under Ärtionden

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och grÀnsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning pÄ nÀrmare 54 miljoner, enligt berÀkningar frÄn 2018.

Huvudstaden Naypyidaw Àr en helt planerad stad som började byggas i centrala Myanmar 2002. Tre Är senare, 2005, tog den över som huvudstad efter landets största stad Rangoon.

Landet koloniserades pÄ 1800-talet av Storbritannien men blev sjÀlvstÀndigt 1948. MilitÀren tog makten 1962 och styrde envÀldigt fram till 2010, dÄ en viss demokratisering inleddes. Den 1 februari tog militÀren omigen makten genom en kupp, motiverad med pÄstÄenden om att valet i november inte gick rÀtt till.

I valet vann NLD jordskredsseger. Partiet leds av den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som enligt författningen inte fÄr bli president. Hon har dock styrt landet sedan 2016 och har formellt en sÀrskilt inrÀttad post som statskansler.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har under sin tid i regeringsstÀllning kritiserats hÄrt för att inte stoppa militÀrens agerande mot de muslimska rohingyerna.

VÄld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste Ären lett till en omfattande flyktingvÄg frÄn framför allt delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh.

KĂ€llor: NE, Landguiden, AFP

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!