Nytt populistparti vÀxer starkt i Danmark

Efter succĂ©valet 2015 utropade Dansk Folkeparti sig till "kungamakare" i dansk politik. Nu Ă€r partiet petat frĂ„n tronen – landets nya "populistdrottning" heter Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige.
–Partiet har spelat populistkorten pĂ„ ett utmĂ€rkt sĂ€tt, sĂ€ger statsvetarprofessorn Kasper MĂžller Hansen.

Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige, hÄller upp en bild pÄ sig sjÀlv nÀr hon firar framgÄngen vid folketingsvalet 2019 med en öl. DÄ tog partiet sig in för första gÄngen i parlamentet med 2,4 procent av rösterna. Arkivbild.

Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige, hÄller upp en bild pÄ sig sjÀlv nÀr hon firar framgÄngen vid folketingsvalet 2019 med en öl. DÄ tog partiet sig in för första gÄngen i parlamentet med 2,4 procent av rösterna. Arkivbild.

Foto: Niels Christian Vilmann/Ritzau/TT

Politik2021-02-08 07:53

NÀr regeringspartiet Socialdemokratiet i mitten av augusti presenterade sitt förslag om rÀtt till tidig pension i Danmark var det naturligt för Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige, att kommentera förslaget för danska medier.

Det ovanliga var att hon gjorde det via lĂ€nk frĂ„n sin makes lyxyacht, som lĂ„g för ankar utanför den grekiska ön Paxos. Att Vermund semestrar i Medelhavet — med sin man som Ă€r mĂ„ngmiljonĂ€r — mitt under en global pandemi verkar dock inte sticka i vĂ€ljarnas ögon.

"Som en dröm"

– VĂ€ljarna tycker att hon Ă€r fantastisk. NĂ€r andra fĂ„r sparken och gĂ„r utan arbete hemma i Danmark ser de henne i det nĂ€rmaste bara som en dröm, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

Stödet för Nye Borgerlige har mer Àn fördubblats sedan partiet efter valet 2019 tog plats i folketinget med sina 2,4 procent och fyra vunna mandat. Enligt en opinionsmÀtning frÄn den 25 januari skulle partiet fÄ 7,9 procent av rösterna om det var val i dag och fÄ hela 15 mandat i folketinget. Vissa mÀtningar under fjolÄret gav dock Nye Borgerlige, som bildades 2015, runt tio procent.

– Nye Borgerlige har fullstĂ€ndigt tagit över diskussionen om invandringspolitiken. Det populistiska Danmark har inte blivit större, men vĂ€ljarna har bytt frĂ„n Dansk Folkeparti till Nye Borgerlige, sĂ€ger MĂžller Hansen.

Dansk Folkeparti gjorde ett succĂ©val 2015 och blev med sina 21 procent Danmarks nĂ€st största parti efter Socialdemokratiet. Fyra Ă„r senare – vid valet 2019 – hade partiet backat till 8,7 procent och tappat 21 av sina 37 mandat i folketinget.

"Kungamakarpartiet"

– Partiledaren Kristian Thulesen Dahl hade en idĂ© efter valet 2015 att Dansk Folkeparti skulle placeras i mitten och vara det nya kungamakarpartiet i dansk politik, sĂ€ger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet.

Resultatet har i stÀllet blivit att det invandringskritiska partiet ses som en del av etablissemanget. Nu har Dansk Folkeparti stöd av blott 6,2 procent av vÀljarna, enligt opinionsmÀtningen frÄn slutet av januari.

– Nu Ă€r partiet mer sakligt i sin retorik, men Pernille Vermund Ă€r mer skarp. Nye Borgerlige har övertagit den plats som Dansk Folkeparti hade i början av 2000-talet, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen.

"Kalla en spade för spade", skriver partiledare Vermund pÄ sin Facebooksida nÀr det uppstÄr en debatt i Danmark om att man inte bör stigmatisera unga kriminella mÀn med invandrarbakgrund med vissa epitet. "Man kan inte vara lojal mot bÄde islam och Danmark", Àr rubriken pÄ ett annat inlÀgg.

– Hon Ă€r otroligt duktig pĂ„ att kommunicera pĂ„ sociala medier. Partiet har spelat populistkorten pĂ„ ett utmĂ€rkt sĂ€tt, sĂ€ger Kasper MĂžller Hansen.

Samtidigt Àr Dansk Folkeparti mycket frustrerat, enligt MÞller Hansen. Partiet har Àven tappat vÀljare till regerande Socialdemokratiet, som de senaste Ären fört en allt mer restriktiv invandringspolitik.

– Dansk Folkeparti vet inte vad de ska göra. De Ă€r pĂ„ defensiven. För Nye Borgerlige gĂ„r allt vĂ€gen och det Ă€r roligare att rösta pĂ„ en vinnare.

BÄde Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige Àr nu pÄ jakt efter en ny röstmagnet. Den tidigare danska invandrings- och integrationsministern Inger StÞjberg lÀmnade i dagarna Venstre sedan folketinget beslutat att stÀlla henne inför riksrÀtt för en olaglig order 2016 om att skilja asylsökande par Ät, i de fall dÀr den ena parten var minderÄrig.

StĂžjberg stod för en invandringskritisk linje i Venstre och Ă€ven om hon ofta hamnade i kollisionskurs med partiledningen var hon populĂ€r i vĂ€ljarled med över 28 000 personkryss vid valet 2019. Nu Ă€r hon politisk vilde, men hon tas emot med öppna armar frĂ„n Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige.

Stram Kurs borta

Vid valet sommaren 2019 kÀmpade de bÄda populistiska partierna om rösterna med det högerextrema partiet Stram Kurs. Partiet fick stor uppmÀrksamhet nÀr partiledaren Rasmus Paludan brÀnde koraner under demonstrationer och det var nÀra att Stram Kurs tog sig in i folketinget.

– Nu ser Stram Kurs ut att vara i praktiken borta. Man fĂ„r inte lĂ€ngre anvĂ€nda partinamnet, men man har nu startat ett systerparti som heter Hard Line. Men jag tvivlar pĂ„ att de lyckas, sĂ€ger Rune Stubager och fortsĂ€tter:

– Nu har de inte lĂ€ngre mediernas intresse, men man vet inte. Plötsligt kanske Paludan vĂ€cker intresset igen med en ny koranbrĂ€nning.

Fakta: Populistpartier i Danmark

Dansk Folkeparti

Högerpopulistiska och starkt invandringskritiska Dansk Folkeparti har under 2000-talet fÄtt stort genomslag för sin politik som stödparti till flera Venstreregeringar. Det har dock blivit trÄngt kring hjÀrtefrÄgan sedan Socialdemokratiet gÄtt mot en allt stramare invandringspolitik och man har pÄ högerflanken utmanats av Nye Borgerlige och Stram Kurs. Gjorde succéval 2015 med 21 procent av rösterna, men tappade till 8,7 procent vid valet 2019 och har i dagslÀget endast stöd av 5,5 procent av vÀljarna, enligt en opinionsmÀtning frÄn Voxmeter den 25 januari.

Nye Borgerlige

Vi Ă€r inte som de andra. Invandrare ska utvisas om de döms för kriminalitet. Endast danska medborgare ska fĂ„ ta del av vĂ€lfĂ€rden. Retoriken Ă€r svartvit och Nye Borgerlige stĂ„r för en Ă€nnu hĂ„rdare invandringspolitik Ă€n Dansk Folkeparti. Fick 2,4 procent av rösterna vid valet 2019, men har nu ett ökat stöd och Ă€r större Ă€n Dansk Folkeparti, enligt opinionsmĂ€tningar. Partiet, som bildades 2015, har vĂ€xt enormt sett till antalet medlemmar det senaste Ă„ret – frĂ„n 6 000 i januari 2020 till 14 700 medlemmar ett Ă„r senare.

Stram Kurs/Hard Line

Ett högerextremt parti med en mycket kontroversiell ledare i Rasmus Paludan, som har brĂ€nt Koranen inlindad i bacon. Vill förbjuda islam och massdeportera muslimer. NĂ„dde 1,8 procent vid valet 2019, men det saknades 0,2 procent för att vinna mandat i folketinget. Senare har det visat att det inte gick rĂ€tt till nĂ€r partiet samlade in de cirka 20 000 namnunderskrifter som krĂ€vs för att stĂ€lla upp i ett val och dĂ€rför fĂ„r man inte lĂ€ngre anvĂ€nda sig av partinamnet Stram Kurs. Ett systerparti vid namn Hard Line (Stram Kurs pĂ„ engelska) har bildats, men Ă€ven nu Ă€r man i blĂ„svĂ€der sedan man erbjuder personer som skriver upp sitt stöd för partiet 200 danska kronor om man lyckas nĂ„ de antal namnunderskrifter som krĂ€vs. Stram Kurs har Ă€ven vĂ€ckt uppmĂ€rksamhet i Sverige nĂ€r partimedlemmar i somras brĂ€nde en koran i Malmö, vilket ledde till upplopp i RosengĂ„rd.

KĂ€llor: Ritzau, Danmarks Radio, Politiken, partiernas hemsidor


Fakta: Opinionen i Danmark

VÀljarstödet för folketingets tio partier (inom parentes valresultat i juni 2019 samt antal mandat just nu i folketinget):

Socialdemokratiet: 32,2 procent – 59 mandat i folketinget (25,9 procent – 48 mandat).

Radikale Venstre: 5,4 procent – 10 mandat (8,6 procent – 16 mandat).

Socialistisk Folkeparti: 7,3 – 13 mandat (7,7 procent – 14 mandat).

Enhedslisten: 8,5 procent – 16 mandat (6,9 procent – 13 mandat).

Alternativet: 1,7 procent – 0 mandat (3,0 procent – 5 mandat).

Venstre: 12,5 procent – 23 mandat (23,4 procent – 43 mandat).

Dansk Folkeparti: 6,3 procent – 12 mandater (8,7 procent – 16 mandat).

Liberal Alliance: 2,9 procent – 5 mandat (2,3 procent – 4 mandat).

De Konservative: 12,1 procent – 22 mandat (6,6 procent – 12 mandat).

Nye Borgerlige: 7,9 procent – 15 mandater (2,4 procent – 4 mandater).

Den maximala statistiska osÀkerheten pÄ de enskilda partierna i denna mÀtning ligger pÄ cirka 2,9 procentenheter, plus/minus.

MĂ€tningen Ă€r baserad pĂ„ intervjuer genomföra perioden 25–31 januari 2021 med 1 028 representativt utvalda personer som Ă€r 18 Ă„r eller Ă€ldre.

KÀlla: Voxmeter för Ritzau

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om