Pyrande missnöje i det USA som Biden tar över

Missnöjet med vart USA Àr pÄ vÀg har sÀllan varit sÄ högt som nu, nÀr demokraten Joe Biden inleder sitt presidentskap. NÀstan tre fjÀrdedelar tycker att landet utvecklas i fel riktning.

SÄ ser USA:s befolkning pÄ landets utveckling.

SÄ ser USA:s befolkning pÄ landets utveckling.

Foto: Anders Humlebo/TT

Politik2021-01-24 07:15

– Om vi enas och jobbar tillsammans garanterar jag att vi inte misslyckas.

Joe Bidens ton var ömsom övertygande, ömsom vÀdjande nÀr han i veckan höll sitt installationstal pÄ temat enighet.

Men utmaningarna som han stĂ„r inför Ă€r enorma. Bara det senaste Ă„ret har USA skakats av coronaviruspandemin, landsomfattande protester mot diskriminering, utmanande arbetslöshet och en attack mot "demokratins hjĂ€rta" – kongressbyggnaden Kapitolium. Djup politisk splittring rĂ„der, över 60 procent av republikanska vĂ€ljare tror pĂ„ expresident Donald Trumps pĂ„stĂ„enden om valfusk, de anser att det inte gick rĂ€tt till nĂ€r Joe Biden blev president.

EnastÄende högt

LÀgg dÀrtill att hela 73 procent tycker att landet utvecklas i fel riktning, enligt en sammanstÀllning av aktuella mÀtningar som oberoende Real Clear Politics har gjort. SÄ hög har inte siffran varit under hela Donald Trumps mandatperiod.

– Demokrater har fortfarande en ganska dĂ„lig kĂ€nsla (i och med expresident Donald Trump) och republikaner gjorde en jĂ€ttevĂ€ndning (till det negativa) inför Bidens installation, konstaterar Domenico Montanaro, politisk redaktör pĂ„ public servicekanalen NPR i en podd.

I den enskilda mÀtning som NPR genomfört tillsammans med undersökningsföretaget Marist Àr missnöjet Ànnu högre: 75 procent. Men dÀr sÀger ocksÄ 55 procent att de tror att Joe Biden kommer att göra mer för att ena landet Àn att splittra det.

Obama polariserade

NÀr republikanen Donald Trump tilltrÀdde i januari 2017 lÄg missnöjet pÄ "bara" 59 procent. Och nÀr demokraten Barack Obama och hans dÄvarande vicepresident Joe Biden började jobba 2009 ansÄg ungefÀr 69 procent av amerikanerna att landet utvecklades i fel riktning.

Men Obama, liksom Trump, var en polariserande president. Under hans Ă„tta Ă„r i Vita huset var missnöjet vid tvĂ„ tillfĂ€llen högre Ă€n det Ă€r nu – i oktober 2011 dĂ„ det nĂ€stan nĂ„dde 77 procent och i oktober 2013 dĂ„ det lĂ„g pĂ„ 75 procent. SkĂ€l som dĂ„ framhölls var bland annat presidentens aggressiva framdrivande av sjukförsĂ€kringsreformen "Obamacare" samt hanteringen av Syrienkriget och spĂ€nningarna med Iran.

VÀrsta nÄgonsin?

Hur kommer dÄ den nyligen avgÄngne president Trump att bli ihÄgkommen? I mÀtningen som NPR/Marist gjorde svarar nÀra hÀlften, 47 procent, "som en av de vÀrsta i USA:s historia". Ytterligare 13 procent sÀger "under genomsnitt". Enbart Richard Nixon, som stod inför ett riksrÀttsÄtal nÀr han avgick i kölvattnet av Watergateskandalen 1974, har haft sÀmre siffror, enligt NPR.

Donald Trumps opinionssiffror dök efter stormningen av kongressen, som han anklagas för att ha uppviglat till. Men fortfarande har nĂ€ra 38 procent av amerikanerna en positiv bild av honom. Det Ă€r pĂ„ samma nivĂ„ som talman Nancy Pelosi och betydligt högre Ă€n de bĂ„da gruppledarna i senaten, republikanen Mitch McConnell och demokraten Chuck Schumer. Men samtliga slĂ„s av nykomlingen Joe Biden, som hĂ€lften av befolkningen – i nulĂ€get – har en fördelaktig bild av.

Fakta: SĂ„ styrs USA

Styret av USA bygger pĂ„ maktdelning mellan den dömande makten (Högsta domstolen, HD), den lagstiftande (kongressen) och den verkstĂ€llande (presidenten). Tanken Ă€r att de tre ska kontrollera varandra. Systemet, som finns beskrivet i USA:s grundlag som trĂ€dde i kraft 1789, har viss inbyggd tröghet — varje aktör har vissa möjligheter att granska och begrĂ€nsa de andra. I USA kallas detta "checks and balances" (ungefĂ€r kontroll och balans).

Presidenten Àr bÄde stats- och regeringschef och bildar inte regering beroende pÄ mandatfördelningen i kongressen.

Presidenten utser domare i HD och Àr överbefÀlhavare för militÀren.

HD kan bland annat underkÀnna lagar som stiftas av kongressen.

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag och godkÀnner ministrar och andra höga tjÀnstemÀn. Den kan Àven avsÀtta federala tjÀnstemÀn, inklusive presidenten och domare, genom riksrÀtt.

KĂ€lla: USA:s konstitution

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!