Under juli, augusti och september ökade antalet våldsamma attacker med 50 procent jämfört med föregående kvartal, enligt en kvartalsrapport från Sigar, den amerikanska myndighet som överser återuppbyggnaden i Afghanistan.
Förhandlingarna mellan den afghanska regeringen och de extremislamistiska talibanerna inleddes i september, med nedtrappade strider och en politisk lösning på den långa konflikten som mål. Trots korta uppehåll under två tillfälliga eldupphör har blodiga strider fortsatt att rasa över landet, vilket skapar oro för att förhandlingarna ska bryta samman totalt.
Efter två dödliga attentat mot lärosäten i huvudstaden Kabul – som terrorrörelsen IS tagit på sig ansvaret för, men som vissa inom regeringen skyller på talibanerna – har fler och fler röster höjts för en bojkott av fredssamtalen. Sedan det första mötet den 12 september har framstegen varit få och våldet har fortsatt eskalera.
I maj 2021 är planen att samtliga amerikanska trupper ska ha dragit sig ur Afghanistan efter 19 år av krig i landet. Ovissheten kring det amerikanska presidentvalet har väckt frågetecken kring hur oroligheterna kommer att fortskrida om president Donald Trump sitter kvar vid makten.