FrÄgetecken nÀr offer för rasbiologi begravs

16 000 benrester har lagts till sin sista vila i Berlin. JordfĂ€stningen Ă€r inte okontroversiell. NĂ€r kvarlevorna begravs försvinner möjligheten att identifiera offren för Ă„ratal av nazitysk rasbiologisk forskning. Vissa av dem tros ha utsatts för nazistdoktorn Josef Mengeles grymma experiment.

TrÀkistor innehÄllande benbitar hittade pÄ platsen för ett tidigare forskningsinstitut i Berlin begravs den 23 mars.

TrÀkistor innehÄllande benbitar hittade pÄ platsen för ett tidigare forskningsinstitut i Berlin begravs den 23 mars.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Tyskland2023-03-26 11:14

Fem anonyma, enkla lÄdor i ljust trÀ stÄr pÄ en scen. "Till minne av offren för brott begÄngna i vetenskapens namn", stÄr det pÄ ett av mÄnga blomsterarrangemang som pryder scenen.

Det Àr en ovanlig begravningsceremoni: kvarlevorna frÄn minst 54 mÀnniskor ska föras till sin sista vila efter att i Ärtionden ha legat bortglömda under lÀrosÀtet Berlins fria universitet.

De första makabra fynden gjordes i samband med ett byggarbete för snart tio Ă„r sedan, skriver Berliner Zeitung. DĂ€refter har fler och fler benbitar hittats – totalt runt 16 000, varav nĂ„gra kremerades redan 2014. PĂ„ platsen dĂ€r de hittades lĂ„g tidigare en beryktad forskningsanstalt: Kejsar Wilhelm-institutet för antropologi, mĂ€nsklig genetik och eugenik ("rashygien"), som upprĂ€ttades 1927 och stĂ€ngdes efter slutet av andra vĂ€rldskriget 1945.

Kolonier och koncentrationslÀger

NĂ€r kvarlevorna fĂ„r gravfrid innebĂ€r det att deras identiteter – och exakt vad de utsattes för – aldrig blir helt utrett. Klart Ă€r att benresterna hĂ€rrör frĂ„n mĂ€nniskor av bĂ„da könen och i alla Ă„ldrar.

Vissa av dem Àr flera hundra Är gamla och hÀrstammar enligt tyska medier frÄn Tysklands tidigare kolonier i Afrika. Andra har daterats till slutet av andra vÀrldskriget och antas ha skickats till institutet frÄn koncentrationslÀgret Auschwitz, dÀr de tros ha utsatts för grymma experiment under övervakning av chefslÀkaren Josef Mengele. Arkeologer uppger att bland annat ögon som tros komma frÄn Auschwitz har hittats under utgrÀvningarna i Berlin.

Enligt GĂŒnter Ziegler, chef vid Berlins fria universitet, har beslutet att begrava benbitarna tagits med hĂ€nsyn till offren.

– Det blir inga fler undersökningar. Att detaljera offren och dela in dem i sĂ€rskilda grupper skulle bara vara att upprepa det förflutnas rasistiska metoder och ideologier, sĂ€ger han under begravningsceremonin.

– Det innebĂ€r ocksĂ„ att vi inte kan namnge offren. SĂ€tta ansikten pĂ„ dem. Men vi kan minnas dem.

Förintelseöverlevare kritisk

Alla Àr dock inte överens om det etiskt och moraliskt korrekta i att begrava kvarlevorna. 93-Äriga Jona Laks, som överlevde Josef Mengeles experiment pÄ tvillingar i Auschwitz, stÀller sig frÄgande till varför beslutet om jordfÀstningen togs sÄ snabbt.

– Det skulle ha varit bĂ€ttre för vĂ€rlden om kvarlevornas ursprung hade utretts mer grundligt, sĂ€ger hon till Berliner Zeitung.

Kejsar Wilhelm-institutet bedrev forskning för att undvika "degenerering av den germanska rasen", skriver nyhetsbyrÄn Ritzau. Forskningen finansierades huvudsakligen av den tyska staten, men Àven av den amerikanska Rockefeller-stiftelsen.

Fakta: Josef Mengele

Josef Mengele, ofta kallad "dödsĂ€ngeln frĂ„n Auschwitz", föddes 1911 i GĂŒnzburg i södra Tyskland.

Han gick med i nazistpartiet 1937.

Under 1943 kom han till koncentrations- och förintelselÀgret Auschwitz dÀr han blev chefslÀkare. Under sin tid dÀr skickade Mengele hundratusentals judar till gaskamrarna. Han utförde ocksÄ hÀnsynslösa pseudovetenskapliga experiment pÄ lÀgerfÄngar, bland annat pÄ tvillingar och kortvuxna, med full licens att lemlÀsta eller döda dem.

Mengele undkom straff för sina gÀrningar. NÄgra Är efter kriget flydde han till Sydamerika dÀr han gömde sig fram till sin död.

Josef Mengele drunknade i Brasilien 1979. Hans död bekrÀftades 1985 efter att kvarlevorna grÀvts upp och undersökts.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!