Fem anonyma, enkla lÄdor i ljust trÀ stÄr pÄ en scen. "Till minne av offren för brott begÄngna i vetenskapens namn", stÄr det pÄ ett av mÄnga blomsterarrangemang som pryder scenen.
Det Àr en ovanlig begravningsceremoni: kvarlevorna frÄn minst 54 mÀnniskor ska föras till sin sista vila efter att i Ärtionden ha legat bortglömda under lÀrosÀtet Berlins fria universitet.
De första makabra fynden gjordes i samband med ett byggarbete för snart tio Ă„r sedan, skriver Berliner Zeitung. DĂ€refter har fler och fler benbitar hittats â totalt runt 16 000, varav nĂ„gra kremerades redan 2014. PĂ„ platsen dĂ€r de hittades lĂ„g tidigare en beryktad forskningsanstalt: Kejsar Wilhelm-institutet för antropologi, mĂ€nsklig genetik och eugenik ("rashygien"), som upprĂ€ttades 1927 och stĂ€ngdes efter slutet av andra vĂ€rldskriget 1945.
Kolonier och koncentrationslÀger
NĂ€r kvarlevorna fĂ„r gravfrid innebĂ€r det att deras identiteter â och exakt vad de utsattes för â aldrig blir helt utrett. Klart Ă€r att benresterna hĂ€rrör frĂ„n mĂ€nniskor av bĂ„da könen och i alla Ă„ldrar.
Vissa av dem Àr flera hundra Är gamla och hÀrstammar enligt tyska medier frÄn Tysklands tidigare kolonier i Afrika. Andra har daterats till slutet av andra vÀrldskriget och antas ha skickats till institutet frÄn koncentrationslÀgret Auschwitz, dÀr de tros ha utsatts för grymma experiment under övervakning av chefslÀkaren Josef Mengele. Arkeologer uppger att bland annat ögon som tros komma frÄn Auschwitz har hittats under utgrÀvningarna i Berlin.
Enligt GĂŒnter Ziegler, chef vid Berlins fria universitet, har beslutet att begrava benbitarna tagits med hĂ€nsyn till offren.
ââDet blir inga fler undersökningar. Att detaljera offren och dela in dem i sĂ€rskilda grupper skulle bara vara att upprepa det förflutnas rasistiska metoder och ideologier, sĂ€ger han under begravningsceremonin.
ââDet innebĂ€r ocksĂ„ att vi inte kan namnge offren. SĂ€tta ansikten pĂ„ dem. Men vi kan minnas dem.
Förintelseöverlevare kritisk
Alla Àr dock inte överens om det etiskt och moraliskt korrekta i att begrava kvarlevorna. 93-Äriga Jona Laks, som överlevde Josef Mengeles experiment pÄ tvillingar i Auschwitz, stÀller sig frÄgande till varför beslutet om jordfÀstningen togs sÄ snabbt.
ââDet skulle ha varit bĂ€ttre för vĂ€rlden om kvarlevornas ursprung hade utretts mer grundligt, sĂ€ger hon till Berliner Zeitung.
Kejsar Wilhelm-institutet bedrev forskning för att undvika "degenerering av den germanska rasen", skriver nyhetsbyrÄn Ritzau. Forskningen finansierades huvudsakligen av den tyska staten, men Àven av den amerikanska Rockefeller-stiftelsen.