Fler barn blev gravida när skolorna stängde

I distriktet Kasese i sydvästra Uganda träffar Munir Safeldin en grupp med flickor som är i åldern 14-17 år. De har alla en sak gemensamt: De ska bli mödrar – trots sin låga ålder.

En majoritet av flickorna befinner sig i en utsatt situation med föräldrar som har svårt att försörja dem. Av ekonomiska skäl har flickorna sökt sig till äldre män. De flesta flickorna saknar kunskap om hur deras kroppar fungerar och hur de kan förhindra oönskad graviditet.

Munir Safeldin berättar över telefon för TT att den stora ökningen av tonårsgraviditeter har med det könsrelaterade våldet i Uganda att göra och att det har skjutit i höjden under pandemin.

– Tonårsgraviditeter, som är en form av sexuellt våld mot barn, var många redan innan pandemin men nu pratar vi om en exponentiell ökning. Folk skriker efter att skolorna ska öppna för att man på så sätt ska få ner det sexuella våldet mot flickor, säger Munir Safeldin.

Längst nedstängning i världen

Femton miljoner ugandiska barn och ungdomar har inte kunnat gå i skolan under nästan två års tid. Ugandas omfattande nedstängningar, med skolor som har varit helt eller delvis stängda, har varat längst i världen.

Redan före pandemin hade Uganda en av världens högsta nivåer av tonårsgraviditeter. Men från mars 2020 till och med september 2021 ökade antalet graviditeter för flickor i åldern 10-14 år med 366 procent, från 290 graviditeter i mars 2020 till 1 353 i september i år.

Sedan dess har antalet graviditeter stigit ännu mer medan skolorna fortfarande är stängda, enligt Ola Hällgren, Sidas biståndschef i Uganda.

Anledningen till att tonårsgraviditeterna ökar är unga flickors utsatthet i och med den uteblivna skolgången och ett större påtryck från familj och släkt att ingå äktenskap och skaffa sig en försörjning. Detta tryck förstärks ytterligare när det också är ett barn på väg.

– Arbetslösa unga män, flickor som inte går i skolan, familjer utan inkomstmöjligheter under pandemin – allt bidrar till att unga flickor blir allt mer utsatta, säger Ola Hällgren.

Planerad att öppnas i januari

Ugandas president Yoweri Museveni har tidigare sagt att skolorna åter ska öppna i januari nästa år. Men det var innan den nya omikronvarianten av coronaviruset blev känd.

Det finns en oro för att många av eleverna inte kommer att kunna återvända när många barn har tvingats börja arbeta och flickor har blivit gravida. Så mycket som en tredjedel av eleverna kommer troligtvis inte att komma tillbaka till skolbänkarna, bedömer det halvstatliga utvecklingsorganet NPA.

Redan före pandemin var tre miljoner barn utanför skolsystemet.

– Nu beräknas att ytterligare fem miljoner inte kommer att fortsätta med sin skolgång när skolorna öppnar igen. Inget land har råd med detta när man har en plan för att utveckla samhället och ekonomin, säger Munir Safeldin.

Stor kostnad

Uganda har överlag haft strikta restriktioner under pandemin och landet anses ha lyckats förhållandevis bra med sin virusbekämpning med drygt 3 200 registrerade coronarelaterade dödsfall. Samtidigt beräknar Världshälsoorganisationen (WHO) att sex av sju covidinfektioner överhuvudtaget inte upptäcks i Afrika som helhet.

De som har drabbats hårdast av restriktionerna är de som även sedan tidigare har haft det svårast, enligt Ola Hällgren.

– De åtgärder som regeringen vidtog, som inte bara handlade om skolstängningar, gjorde att många blev av med sina jobb. Familjer som låg på marginalerna måste ha någon typ av inkomst och vi har sett en ökning av barnarbete – att många barn som inte längre haft en skola att gå till satts i arbete för att familjer ska klara sig, säger Ola Hällgren.

I Uganda är endast drygt 5 procent av de prioriterade riskgrupperna fullvaccinerade mot covid-19. En förutsättning för att skolorna ska kunna öppna igen – och vad som blir ett slags skyddsåtgärd för att undvika tonårsgraviditeter – är vaccineringen av äldre.

Sida ger ett femårigt stöd på 165 miljoner kronor till Unicef som bland annat ska användas till att snabba på vaccineringen och för att säkerställa att de fem miljoner vaccindoser som finns i landet hinner komma till användning före årsskiftet då bäst före-datumet passeras.

Lärare prioriteras

När det kommer till vaccinering av covid-19 var tillgången tidigare den största utmaningen. Nu är det att nå människor på landsbygden och äldre som har det svårare att ta sig till vaccinationslokalerna.

I början prioriteras hälsopersonal, säkerhetsstyrkor och personer över 50 år – som räknas som äldre i Uganda. Även lärare är inräknade.

– Det återstår nu att se när man öppnar skolorna om de flickor som har gift sig eller blivit gravida kommer att återvända. Det är någonting som kommer att behöva följas upp, säger Ola Hällgren.

Rättad: En tidigare version innehöll en felaktig uppgift om antalet barn utanför skolsystemet.