Baltstaterna skickar robotar till Ukraina

Baltstaterna skickar vapen till Ukraina med USA:s vĂ€lsignelse – men Ă„sikterna om upprustningen gĂ„r isĂ€r inom Nato. Tyskland sĂ€tter sig pĂ„ tvĂ€ren.

En ukrainsk soldat pÄ sin post i östra Ukraina.

En ukrainsk soldat pÄ sin post i östra Ukraina.

Foto: Andriy Dubchak/AP/TT

Ukraina2022-01-22 00:57

Det var efter den amerikanske utrikesministern Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrovs möte i schweiziska GenĂšve i fredags som de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – alla tidigare en del av Sovjetunionen – meddelade att de skickar robotar till Ukraina för att förstĂ€rka landets luft- och pansarvĂ€rn.

De baltiska försvarsministrarna klargjorde gemensamt att deras lÀnder stÄr enade till stöd för Ukrainas suverÀnitet "inför fortsatt rysk aggression".

– Ukraina stĂ„r i dag i tĂ€ten för att skilja Europa frĂ„n den militĂ€ra konflikten med Ryssland. Vi mĂ„ste inse att kriget i Ukraina pĂ„gĂ„r och att det Ă€r viktigt att stödja Ukraina pĂ„ alla sĂ€tt vi kan sĂ„ att de kan stĂ„ emot angriparen, sade Estlands försvarsminister Kalle Laanet.

Blinken nöjd

LÀnderna skickar amerikanska pansarvÀrnsrobotar av modellen Javelin och luftvÀrnsrobotar av modellen Stinger. USA, som redan har börjat förse Ukraina med mycket mer militÀrt materiel, har gett grönt ljus, meddelar den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, som ocksÄ uttrycker stor uppskattning för detta.

Estland vill ocksĂ„ skicka sovjettillverkade haubitsar som tidigare har tillhört Östtyskland, men dĂ€r sĂ€ger Tyskland nej. Landet hĂ€nvisar till en gammal princip det har om att inte skicka vapen till oroshĂ€rdar.

NÀr det gÀller Ukraina Àr det omöjligt att bedöma hur den spÀnda situationen faller ut, uppger en talesperson för Tysklands regering.

– Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer frĂ„n Tyskland eller frĂ„n tredje part, sĂ€ger talespersonen till The Wall Street Journal.

Inte givit upp

Estland har i flera veckor försökt övertala Tyskland att ge grönt ljus och har Ànnu inte givit upp hoppet om att fÄ ett ja.

– Förhoppningsvis kommer vi fĂ„ tillstĂ„nd frĂ„n Tyskland. Estland har visat att vi praktiskt vill hjĂ€lpa Ukraina pĂ„ alla sĂ€tt vi kan, sĂ€ger Kristo Enn Vaga, som Ă€r rĂ„dgivare till Estlands försvarsminister, i The Wall Street Journal-artikeln.

Men nÀr Tysklands nytilltrÀdda utrikesminister Annalena Baerbock tidigare i veckan besökte Ukraina höll hon emot.

– VĂ„r restriktiva hĂ„llning Ă€r vĂ€l kĂ€nd och har djupa historiska rötter, sade hon dĂ„.

Ukraina besviket

Ukraina anser att Tysklands instÀllning i frÄgan inte gÄr ihop med den situation som rÄder, dÀr det pressade landet önskar en enad front bakom sig.

"Tyska partner mÄste sluta undergrÀva enigheten med sÄdana uttalanden och handlingar och dÀrigenom uppmuntra (Rysslands president) Vladimir Putin att gÄ till nytt anfall mot Ukraina", skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i sociala medier.

Ukrainas ambassadör i Berlin lobbar ocksÄ hÄrt för att Tyskland ska Àndra sig och ocksÄ börja bidra, till exempel genom att skicka utrustning till ukrainska frivilligkÄrer.

– Allvaret i situationen fordrar att "trafikljusregeringen" (ett smeknamn som refererar till de tyska koalitionspartiernas fĂ€rger) omedelbart tĂ€nker om och svĂ€nger i frĂ„gan om vapenleveranser, sĂ€ger ambassadören Andrij Melnyk till tidningen Handelsblatt.

Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht pÄtalar att Tyskland har skickat respiratorer till Ukraina och att det snart kommer att skickas fÀltsjukhus.

– Vapenleveranser vore inte till hjĂ€lp i det hĂ€r lĂ€get, det rĂ„der det konsensus om inom regeringen, sĂ€ger hon enligt Welt am Sonntag.

Vill fÄ garantier

MĂ„nga bedömare ser det sĂ€kerhetspolitiska lĂ€get i Europa som det sĂ€msta pĂ„ Ă„rtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas grĂ€ns, och avkrĂ€vt USA och Nato en rad sĂ€kerhetsgarantier och löften om stopp för att fler lĂ€nder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som vĂ€stmakterna avfĂ€rdar som fullstĂ€ndigt orimliga.

FrÄn Moskva kommer en mer eller mindre rakt motsatt bild, dÀr Ryssland beskrivs som offer för omvÀrldens aggressioner.

Enligt uppgifter i amerikanska medier planeras det för en evakuering av all amerikansk ambassadpersonal i Kiev och deras anhöriga. Detta tillbakavisas dock av USA:s utrikesdepartement, som uppger att det för nÀrvarande inte Àr aktuellt.

Fakta: Rysslands krav pÄ Nato

HĂ€r Ă€r nĂ„gra av de krav – av Ryssland kallade ”sĂ€kerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gĂ„ med pĂ„:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militÀralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till lÀnder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill sÀga samtliga lÀnder frÄn det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i lÀnder som tidigare ingÄtt i Sovjetunionen och inte Àr med i Nato.

Dessutom föreslÄs bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kÀrnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motstÄndare, inte utbilda andra lÀnder i hantering av kÀrnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i omrÄden dÀr de kan anfalla motparten.


Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av vĂ€xande protester mot att den dĂ„varande starkt RysslandsvĂ€nlige presidenten Viktor Janukovytj vĂ€grade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens vĂ„ldsamma försök att kvĂ€sa demonstrationerna vĂ€ckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den vÀstvÀnliga oppositionen tog makten vÄllade i sin tur vrede pÄ ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omÀrkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, dÀr en majoritet av invÄnarna pÄstods vilja tillhöra Ryssland i stÀllet för Ukraina. Folkomröstningen erkÀndes varken av Ukraina eller vÀst.

För första gÄngen sedan andra vÀrldskriget hade dÀrmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. OmvÀrldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrÀtten och flera internationella avtal.

Snart Àgde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade DonbassomrÄdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i stÀder i lÀnen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av bevÀpnade mÀn med stöd frÄn ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behÄlla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om sjÀlvstÀndighet frÄn Ukraina.

Delar av de tvÄ lÀnen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nÀra koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rÀtt till Krim, med hÀnvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militÀrer och företag.

Över 13 000 mĂ€nniskor har dödats i konflikten, dĂ€ribland tusentals civila.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!