Baltstaterna skickar robotar till Ukraina

Det var efter den amerikanske utrikesministern Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrovs möte i schweiziska Genève i fredags som de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – alla tidigare en del av Sovjetunionen – meddelade att de skickar robotar till Ukraina för att förstärka landets luft- och pansarvärn.

De baltiska försvarsministrarna klargjorde gemensamt att deras länder står enade till stöd för Ukrainas suveränitet "inför fortsatt rysk aggression".

– Ukraina står i dag i täten för att skilja Europa från den militära konflikten med Ryssland. Vi måste inse att kriget i Ukraina pågår och att det är viktigt att stödja Ukraina på alla sätt vi kan så att de kan stå emot angriparen, sade Estlands försvarsminister Kalle Laanet.

Blinken nöjd

Länderna skickar amerikanska pansarvärnsrobotar av modellen Javelin och luftvärnsrobotar av modellen Stinger. USA, som redan har börjat förse Ukraina med mycket mer militärt materiel, har gett grönt ljus, meddelar den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, som också uttrycker stor uppskattning för detta.

Estland vill också skicka sovjettillverkade haubitsar som tidigare har tillhört Östtyskland, men där säger Tyskland nej. Landet hänvisar till en gammal princip det har om att inte skicka vapen till oroshärdar.

När det gäller Ukraina är det omöjligt att bedöma hur den spända situationen faller ut, uppger en talesperson för Tysklands regering.

– Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer från Tyskland eller från tredje part, säger talespersonen till The Wall Street Journal.

Inte givit upp

Estland har i flera veckor försökt övertala Tyskland att ge grönt ljus och har ännu inte givit upp hoppet om att få ett ja.

– Förhoppningsvis kommer vi få tillstånd från Tyskland. Estland har visat att vi praktiskt vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan, säger Kristo Enn Vaga, som är rådgivare till Estlands försvarsminister, i The Wall Street Journal-artikeln.

Men när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock tidigare i veckan besökte Ukraina höll hon emot.

– Vår restriktiva hållning är väl känd och har djupa historiska rötter, sade hon då.

Ukraina besviket

Ukraina anser att Tysklands inställning i frågan inte går ihop med den situation som råder, där det pressade landet önskar en enad front bakom sig.

"Tyska partner måste sluta undergräva enigheten med sådana uttalanden och handlingar och därigenom uppmuntra (Rysslands president) Vladimir Putin att gå till nytt anfall mot Ukraina", skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i sociala medier.

Ukrainas ambassadör i Berlin lobbar också hårt för att Tyskland ska ändra sig och också börja bidra, till exempel genom att skicka utrustning till ukrainska frivilligkårer.

– Allvaret i situationen fordrar att "trafikljusregeringen" (ett smeknamn som refererar till de tyska koalitionspartiernas färger) omedelbart tänker om och svänger i frågan om vapenleveranser, säger ambassadören Andrij Melnyk till tidningen Handelsblatt.

Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht påtalar att Tyskland har skickat respiratorer till Ukraina och att det snart kommer att skickas fältsjukhus.

– Vapenleveranser vore inte till hjälp i det här läget, det råder det konsensus om inom regeringen, säger hon enligt Welt am Sonntag.

Vill få garantier

Många bedömare ser det säkerhetspolitiska läget i Europa som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

Från Moskva kommer en mer eller mindre rakt motsatt bild, där Ryssland beskrivs som offer för omvärldens aggressioner.

Enligt uppgifter i amerikanska medier planeras det för en evakuering av all amerikansk ambassadpersonal i Kiev och deras anhöriga. Detta tillbakavisas dock av USA:s utrikesdepartement, som uppger att det för närvarande inte är aktuellt.