"Väst måste hålla ihop i Rysslandsmöten"

Mötena äger rum under en period av ökad spänning mellan Ryssland och väst.

Tiotusentals, enligt vissa uppgifter långt över hundratusen, ryska soldater har under senhösten mobiliserat nära gränsen till Ukraina.

USA, som anklagat Rysslands president Vladimir Putin för att planera för en storinvasion av Ukraina, har tillsammans med EU svarat med hot om omfattande och hårda sanktioner.

Ryssland har lagt fram en lista krav som landet vill se USA och försvarsalliansen Nato genomföra. Moskva vill bland annat få USA och Nato att ge garantier för att Ukraina inte blir medlem av Nato, att försvarsalliansen inte växer och att det inte sker någon förflyttning av styrkor eller vapen till länder som blivit medlemmar efter 1997.

USA:s president Joe Biden och Rysslands Vladimir Putin kommer under torsdagskvällen, svensk tid, att prata om spänningarna i telefon för andra gången i december.

Finns kompromissvilja

USA och flera andra västländer, däribland Sverige, har sagt att de ryska kraven är omöjliga, inte minst för att de begränsar länders rätt att bestämma över sin egen säkerhetspolitik.

Men enligt Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus på europeisk och transatlantiska säkerhetsfrågor, kan det finnas en vilja hos företrädare för både USA och europeiska Natoländer att nå en uppgörelse med Ryssland för att undvika konflikt.

Frågan är hur långt Nato är berett att gå. Relationen till Ryssland är viktig, men flera Natoländer vill koncentrera sig på andra frågor, enligt Hagström Frisell. USA vill fokusera på maktkampen med Kina, Frankrike prioriterar arbetet mot terrorism och Storbritannien är på jakt efter en ny global roll efter brexit.

– Flera av de större europeiska Natoländerna som inte gränsar till Ryssland ser inte Ryssland som det största hotet, säger hon.

Ramaskri efter möte

Den ryska taktiken har tidigare varit att försöka skapa splittring bland Natoländerna. USA:s president Joe Bidens och Putins digitala toppmöte den 7 december väckte enligt Hagström Frisell ramaskri i länderna i Öst- och Centraleuropa, när frågor som rörde dessa länders säkerhet diskuterades utan deras närvaro.

– Man vill inte att USA och Ryssland ska förhandla över deras huvuden. Nu ska hela Nato förhandla med Ryssland, men vi kan förvänta oss att Ryssland helst vill förhandla med de stora medlemsländerna som inte tillhör den så kallade östra flanken och försöka skapa splittring inom Nato.

Att USA och Nato skulle gå med på kraven att inte utvidga, eller begränsa aktiviteten på medlemmarnas territorium, anses inte vara aktuellt.

– Däremot skulle man säkert kunna ha en dialog om militär aktivitet på territorier till stater som inte är medlemmar, eller om hur processen för nya medlemskap skulle kunna se ut, säger Hagström Frisell.

Problematiskt för Sverige

I utbyte skulle USA och Nato förmodligen kräva liknande militära eftergifter från Ryssland samt bättre diskussionsforum och militära kontaktmöjligheter, eftersom dialogen med Ryssland försämrats kraftigt sedan Ryssland 2014 olagligen annekterade ukrainska Krimhalvön och skapade en konflikt i landets östra delar.

En sådan kompromiss skulle däremot kunna innebära att Sveriges nära relation till Nato, som man ju genomfört flera övningar tillsammans med i och runt svenska territorier, förändras.

Sverige kommer bara att ha en plats vid förhandlingsbordet under det tredje och sista mötet, mellan Ryssland och OSSE den 13 januari.

– Det är problematiskt för svensk säkerhetspolitik att man diskuterar vad som ska hända med den europeiska säkerhetsordningen utan att vi är med och kan påverka. Då får vi försöka påverka indirekt, och få medlemsstater i Nato och USA att föra vår talan, säger Hagström Frisell.