Det kan tyckas som en lång resa för gamla lakan, från Väderstad till Kongo-Kinshasa.
– Vi har frågat flera gånger – är det någon mening? säger Laisa Engblom. Och svaret är hela tiden: det finns inte tillräckligt mycket förbandsmaterial att få tag i på nära håll.
Det var Laisa Engblom som kom på idén när svenska kyrkan och Folkungakyrkan i Väderstad diskuterade vad som kunde göras av Globala veckan, den som är aktuell just nu. Också hembygdsföreningen engagerade sig.
– Vi avslutar med en internationell fest för alla Väderstadbor som har en annan bakgrund, säger hon. Vi har bjudit in våra nya vänner och bett dem ta med sig någon maträtt.
Det har stått en insamlingslåda utanför församlingshemmet där Väderstadborna har lagt sina gamla slitna lakan, eller för all del nya och fina. 175,6 kilo blev det, konstaterar Laisa.
– De nya lakanen river vi inte, säger Birgit Axell. De skickar vi hela för att användas i sängarna.
EQ Kvinna, en ekumenisk organisation, tar hand om distributionen till sjukhusen i Kongo-Kinshasa.
– De har stor erfarenhet av den här sortens hjälparbete, säger Laisa Engblom, så vi vet att alltihop kommer fram dit det ska.
En stor del av de skänkta lakanen är färdigrivna och packade, annat återstår.
– Många har tagit hem lakan och suttit och rivit framför tv:n, säger Anne-Marie Richardson, och ibland har hela familjer engagerat sig. Det är roligt, och bra för alla, att så många har varit intresserade och engagerade.
