I tvÄ och ett halvt Är har Ingemar LindarÀng, 66, frÄn Vadstena varit en av tio doktorander pÄ Kultur och SamhÀlle, Tema Q, vid Linköpings universitet. HÀromdagen blev han den förste i gruppen, av sedan i höstas 16 doktorander, att avlÀgga en examen. Och den första pÄ institutionen. Han lade fram sin licentiatavhandling "Ett jubileum i tiden, Birgittajubileet 2003 som historiebruk".
-- Det var en pÀrs men jag kom nog ganska lindrigt undan i förhÄllande till allt man hört talas om. Att examen hade sÄ mycket av fest omkring sig var överraskande, sÀger den nyblivne licentiaten som gratulerades rikligt.
Opponent under "förhöret" var Ulf Zander frÄn Lunds universitet som doktorerat om debatter om svensk historia under förra seklet.
-- Ulf var kunnig, humoristisk och underhÄllande och han hade lÀst pÄ om Birgitta, sÀger Ingemar LindarÀng.
De flesta av Ingemar LindarÀngs doktorandkolleger var med vid det drygt tvÄ timmar lÄnga seminariet i universitetets D-hus. Yngst i skaran var Anna Eskilsson, 27 Är frÄn Kalmar.
-- Studiemiljön Àr synnerligen trevlig och berikande. De unga har imponerande kunskaper.
-- à ldersskillnaden spelar egentligen inte sÄ stor roll, men visst Àr förutsÀttningarna olika. De unga skall bli nÄt. De undervisar 25 -- 30 procent pÄ grundkurserna, de Àr handledare och de har mycket dagligt de behöver fixa som jag slipper, konstaterar Ingemar LindarÀng.
Han finansierar sina egna studier och har inte rÀtt till studiemedel.
-- För mig Àr inte arbetet ett led i en karriÀr utan fördjupning av ett intresseomrÄde, sÀger han och framhÄller universitetens folkbildande roll.
-- Det Àr viktigt att det universiteten hÄller pÄ med inte blir till nÄgot mÀrkvÀrdigt, sÀger Ingemar LindarÀng.
För den nyblivne licentiaten Àr studierna inte avslutade, endast halvvÀgs komna. Doktoranderna har möjlighet att lÀsa fem Är i strÀck för att sedan skriva och försvara sin avhandling. Eller "gÄ upp" med en licentiatavhandling efter halva tiden.
Ingemar LindarÀng tÀnker fortsÀtta mot en doktorsgrad. Licentiatavhandlingen Àr en grund att bygga om och bygga vidare pÄ.
Ingemar LindarÀng utbildade sig en gÄng i tiden till kemiingenjör innan han lÀste teologi, samhÀllsvetenskap och historia. Han blev fil kand och gick ut lÀrarhögskolan 1976. à ret dÀrpÄ blev han lÀrare pÄ folkhögskolan i Vadstena och slutade som rektor.
-- Som folkhögskolelÀrare i Vadstena blev man fast i historien, sÀger Ingemar LindarÀng.
Han skrev en C-uppsats om folkbildningshistoria, en D-uppsats om koleraepidemierna i Ăstergötland och en B-uppsats om den heliga Birgitta Ă„r 2002. Att ta fasta pĂ„ det minst sagt omfattande Birgittajubileet Ă„r 2003 lĂ„g nĂ€ra till hands.
-- Nu har jag som huvudspÄr att försöka komma Ät jubileumsfirande historiskt och i vÄr samtid. Birgittajubileet kan ses som ett grÀnsöverskridande fenomen med fromt och ofromt samtidigt. VÄr tid innehÄller mycket av detta. Ta Medeltidsveckan pÄ Gotland som exempel dÀr det Àr lek pÄ allvar pÄ nÄgot sÀtt. Harry Potter och Sagan om Ringen kan ocksÄ ses som uttryck för identifikationssökande.
-- Birgittajubileet kan sÀkert bilda modell för andra jubileer i framtiden, tror Ingemar LindarÀng.