fler möjligheter
Bingo i idrottsklubbars regi kan också vara bilbingo. Vad-stena GIF och HC Wettern spelar på tisdagar. I veckan var det säsongspremiär.
Linköpingstjejerna Lena Rothman, Kristina Alexandersson och Susanne Göransson har parkerat sin Merca i det bakre ledet på Kungsvallas grusplan.
-- Oftast spelar vi i Fornåsa. Det är lite långt att åka hit. En gång i veckan blir det spel. Det är inte så populärt hemma att vilja sticka iväg oftare, skrattar Lena.
Trion spelar för 220 kronor och delar på vinsterna. Men det var länge sedan de vann något större belopp, får vi veta. Just då tutas det för bingo i bilen bredvid.
Uppe i ishallens kafeteria ropar Sören Andersson ut numren. Han tar det i den takt han själv hinner pricka av dem genom att omsorgsfullt färga in dem med röd tusch.
Bingo är just färgklickarnas spel. Arrangören säljer duttfärgpennor för 15 kronor styck. De ger marke-ringar på brickorna som inte står julklappslacket långt efter.
VGIF:arna Sten-Erik Adolfsson och Bertil Johanson säljer brickor. De minns att de började ställa upp som bingofunktionärer samtidigt, 1983.
Det kostar mellan 180 och 220 kronor att spela hos VGIF/Wettern, beroende på vilka och hur många spel man vill vara med i. Kanske inte så farligt för några timmars förströelse i bilen. En fullbrickepott kan ge hela 20 000 i kontanter i retur om det blir riktigt många deltagare.
-- Förr körde vi i parken och vi och Wettern arrangerade var och en för sig. Då kunde vi båda få ihop sådär en 200 000 per år. Ifjol blev det 180 000 tillsammans, så visst det märks en nedgång, säger Sten-Erik.
Föreningsspelen och lotterierna för i dag en ojämn kamp mot svenska staten och dess utbud. Så länge den dominansen nu varar. Nu har ju också de internationella spelbolagen blandat sig i leken med sin nätpoker.
-- Att i dag komma och sälja 21-lotter blir lite löjligt, menar Sten-Erik Adolfsson.
Kvällen kommer inte att gå ihop, gissar han. Snarare blir det förlust med några tusenlappar. Och spelarna kan inte räkna med någon storpott. Kanske hamnar den runt 7 000.
Men så är det ju bara första kvällen för säsongen. Cirka 110 bilar. Det brukar gå att dubbla. Minst.
-- Kanske började vi för tidigt i år, funderar Sten-Erik.
En fumlig humla kryper in genom ett hål i kassalådan och blir kvar. Som för att omedelbart revidera räkenskaperna. Dock ett sommartecken.
Kvällssolen skiner också. Men det är allt lite kyligt i luften och de flesta i bilarna väljer att bara lämna en glipa fönster öppet för att höra utropen. Unga pojklagspelare rapporterar raderna via kommunikationsradio när det tutats för bingo. Det går åt åtta funktionärer för att en bingokväll ska flyta. Varje ung lagspelare måste göra sin klubbplikt med en kväll per säsong.
Det finns något charmigt, envist föreningssvenskt över det hela. Mellan nummer och tutande hörs sparkarna och tränarinstruktionerna från VGIF:s fotbolls-träning. A-laget spelar i div 6. Även om tut-bingon förr eller senare dukar under av ekonomiska skäl, måste den dessförinnan K-märkas. På något sätt.