Farmor och mormor har mycket att lära ut

Vi träffas hemma hos 89-åriga Elsa Eriksson i Vadstena. I dag ska hon visa sin sondotter Jenny hur hon bakar pepparkakor. Receptet kommer från en svägerska, som i sin tur fått det från "Lasse morots" mormor. Kakorna blir knäckiga, nästan som kolakakor.

Sedan ska de koka sylta. Köttet, i brist på grishuvud blir det fläsklägg och kalvrygg, har kokats en gång. Nu ska det skäras i tärningar och kokas på nytt.

- Vi får nog ta i lite gelatin, för jag tog för mycket vatten, säger farmor Elsa.

I 47 år skötte hon hushållet på gården Bostället i Herrestad söder om Vadstena. Det var frukost klockan sju, kaffe halv tio, middag klockan tolv, kaffe med smörgås ute på fältet klockan halv fyra och kvällsmat klockan sju.

- Karlarna hade ett hårt arbete. Jag hade ännu mer att göra med fick ändå gå ut till dem med kaffe. Vi hade inte vatten inne och inte slask. Min första tvättmaskin rymde två lakan och ett örngott. Men jag fick skölja för hand. På vintern hängde vi tvätten i köket, utomhus frös den.

I somras, när Jenny Eriksson och hennes farmor plockade klarbär i Herrestad, väcktes tanken på att skildra hushållsarbetet, slitet, och samtidigt ta till vara kunskaperna hos den äldre generationens kvinnor.

- Jag har tänkt mycket kring begreppet självhushållning, säger Jenny Eriksson. När oljan tar slut och vi inte har tillgång till lika billig energi som i dag kanske de gamla kunskaperna behövs igen. Jag vill i alla fall lära mig.

Boken ska både bli en handbok och en skildring av kvinnornas erfarenheter. Fotografen Ida Ling-Flanagan medverkar med bilder.

Hos Jenny Erikssons likaledes 89-åriga mormor Kerstin Lännström i Linköping har hon lärt sig att laga kålpudding och fläskpannkaka.

Den legendariska hemkonsulenten Rut Wallen-steen-Jaegers böcker har inspirerat.

- Hennes uppväxt var som min, med en sträng pappa och en snäll mamma, säger Elsa Eriksson.

Ett kapitel ska handla om tvätt, ett annat om textilier.

- Det hände att farmor steg upp vid 4-5-tiden på morgonen för att hinna sy barnkläder. Man sydde om gamla plagg till nya. Jag vill exempelvis lära mig att stoppa strumpor snyggt. Jag gillar inte slit och släng.

Var det bättre förr? är en fråga som Jenny Eriksson sliter med. Hon noterar att man fick lära sig att arbeta redan från barnsben.

- Jag vill absolut inte romantisera. Det var också självsprickor i händerna och utslitna axlar och knän. Kvinnor hade inte lika mycket att säga till om, konstaterar hon.

Jenny Eriksson har tagit tjänstledigt i omgångar för att jobba med boken. Hon känner lite stress, vill att mormor och farmor ska få se den färdig.

Enkelhet är ett begrepp som hon fastnat för.

- De använder få råvaror men maten får ändå en fantastisk smak. I dag använder vi himla många ingredienser.

Hon noterar att matlagningen sker med enkla redskap och på små arbetsytor. Dagens matlagare "behöver" maskiner, stora arbetsytor och dyra, statusmättade kastruller.

Den som vill leva som Jenny Erikssons farmor och mormor får också lära sig tålamod, inte minst när det gäller odling.

- Nu för tiden vill man ju gärna att det ska gå snabbt, säger Jenny Eriksson.