- Uppgiften gäller en utbildning som vi stängde redan 2000, kontrar rektorn Kjell Knutsson.
Artikelförfattarna på DN-debatt, Annika Lundius och Kristina Scharp, båda inom Svenskt Näringsliv, drar via siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) slutsatsen att flera yrkesutbildande gymnasieprogram inte ger några jobb.
SCB:s siffermaterial har tagits fram på uppdrag av Svensk Näringsliv.
Undersökningen gällde hur många avgångselever från 2001 som sedan hade jobb åren 2003-2005. Och bland åtskilliga skolor och utbildningar i landet som då inte hade lyckats ge en enda elev ett arbete nämns Vadstenagymnasiets barn- och fritidsprogram.
Sedan år 2000 sker dock inte längre någon intagning till ett traditionellt barn- och fritidsprogram i Vadstena. Utbildningens sista elever utexaminerades 2003.
Sedan 2000 har gymnasiet i stället två utbildningar med riksintag. Dels ett natur- och friluftsprogram, dels ett samhällsvetenskapligt program med inriktning på branschanknuten turism.
- Det allvarligt att vi blir utpekade i ett negativt sammanhang utifrån inaktuella uppgifter, säger Vadstenagymnasiets rektor Kjell Knutsson och understryker:
- Vi tog ju bort barn- och fritidsprogrammet just för att i stället erbjuda eleverna något som ökade deras chanser att få jobb. Med praktik och utbildning hos företag är nu våra program starkt kopplade till arbetsmarknaden och dess behov.
Kjell Knutsson kan i dag inte med egen statistik redovisa i vilken mån skolan lyckats i sina avsikter att ge sina elever större tillgång till arbetsmarknaden.
- Men jag vet att de har fått och får jobb. Många har också valt att gå vidare till de högskoleutbildningar som finns inom våra ämnesområden, och har fått arbete efter det, säger han.
Enligt Svenskt Näringslivs och SBC:s undersökning hamnar programmen barn och fritid samt hotell och restaurang i topp när det gäller att skicka elever ut i arbetslöshet. I snitt hade 51 procent av dessa elever över hela landet varit arbetslösa fem år efter examen 2001. Även programmen för bygg, hantverk och livsmedel noteras för höga negativa siffror.
- Är det rimligt att många yrkesförberedande program ska prestera så dåligt på arbetsmarknaden? Är det acceptabelt att bjuda in årskull efter årskull till gymnasieprogram som leder de flesta till arbetslöshet? frågar sig Annika Lundius och Kristina Scharp på DN-debatt.
Däremot - och märkligt nog - ska de rent studieförberedande naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen, enligt SCB-statistiken, ge minst arbetslöshet.