Det upptäcktes nyligen när antikvariat Mikrokosmos skulle inreda ett av sina rum. Den innersta väggen mot gården såg särskilt intressant ut.
Huset, som rymmer Frälsningsarmén i Vadstena, byggdes på 1580-talet. Frågan är om den nu upptäckta väggen kan vara ännu äldre, från 1400-talet?
I så fall är den av allt att döma lika gammal som vissa delar av klostret, rådhuset och beginernas hus, som ingår i klostermuren.
På 1400-talet, efter stadsrättigheterna, skedde en snabb tillväxt i Vadstena.
Men borgarna var förargade över att de inte fick bygga närmast Storgatan utan bara en bit ifrån.
Närmast gatan fanns det nämligen bodar i trä, mycket lukrativa bodar som hyrdes ut av klostret till olika handelsmän.
Innanför bodarna byggdes de mer rejäla husen, som det nu aktuella i tegel och sten.
Corren bad byggnadshistorikern och Vadstenakännaren Sune Zachrisson ta en titt på väggen i antikvariatet.
Efter att ha synat väggen med sina båda dageröppningar konstaterar han att det troligen rör sig om en innervägg.
Gluggarna avslöjar delvis igenmurade fönster och stora fönstersmygar. Väggen är 60--70 cm tjock.
Mellan tegelstenarna finns så kallad åsfog, en fog som står ut i en spets, en karaktäristisk detalj från medeltiden.
Till vänster på väggen syns resterna av ett takvalv. Det bör ha varit ett tunnvalv, konstaterar Sune Zachrisson och funderar över hur långt ut mot gatan det kan ha sträckt sig.
Slutsatsen blir att det troligen inte var större än att det funnits plats för en handelsbod utanför på gatusidan.
Norra sidan av Storgatan var den första, heta sidan av stan. Inte förrän stadsplanen havererat och staden fick utvidgas togs den södra sidan i bruk för handel.
Ett sätt att undersöka väggen vore att göra en teknisk undersökning av en tegelsten för att få en uppfattning om när den kan ha bränts.
-- Den mörka färgen på teglet skvallrar om att huset funnits med i någon av stadsbränderna, konstaterar Sune Zachrisson.
Därmed låter vi oss nöja. Nu ska väggen kalkas för att passa till galleri.