Kistan av kalksten är cirka två meter gånger en halv meter stor och nästan helt intakt.
Endast locket ligger i småbitar och två av sidoväggarna har naggats något i kanten. Det kan ha skett i samband med att det lades en elledning.
Kistan var i går ännu inte helt utgrävd, men på ena sidan syntes ornamentik i form av ett kors.
Det är sensationellt att hitta en så pass välbevarad Eskilstunakista, tycker arkeologen Rikard Hedvall från Riksantikvarieämbetet i Linköping.
Fyndet gjordes i samband med att arkeologerna grävde strax utanför kyrkporten.
Orsaken till den arkeologiska utgrävningen är att dräneringsarbeten pågår vid kyrkan på grund av fuktproblem.
Eskiltunakistan är från 1000-talet. Eftersom kyrkan är från 1100-talet misstänker Rikard Hedvall att kistan har flyttats en gång och återanvänts för en senare gravsättning.
-- Eskiltunakistorna är typiska för brytningstiden mellan kristen och hednisk tid. Samtidigt som det kan finnas ornerade vikingatida drakar kan det finnas kristna kors. Texter kan finnas om vem som rest stenen och vem som ligger begravd.
Eskilstunakistor finns på flera platser i södra Sverige, men är rikligast förekommande i Östergötland, enligt Rikard Hedvall har omkring 300 fragment återfunnits i landskapet.
Hur gammal den senaste graven i kistan kan vara är svårt att ha någon uppfattning om innan det gjorts en C14-datering, enligt Rikard Hedvall.