De första flygbilderna över Vadstena togs någon gång på 1910-talet. Fotokonsten är ju betydligt äldre, men några bilder från luft- eller gasballonger lär inte finnas. Vadstena är emellertid välförsett med höga byggnader som reser sig över den i övrigt låga innerstaden.
Det gick därför att ta "flygbilder" över Vadstena mycket tidigt. Forna nitiska fotografer drog sig inte för att klättra upp i Rödtornet, slottet eller klosterkyrkan för att fånga gyttret av mindre hus, trädgårdar och hamnanläggningar. Och på 1900-talet tillkom Asylens höga tornbyggnad, sparbankshuset vid Rådhustorget och spannmålssilon bakom slottet.
Den gamla bilden härovan bör vara tagen strax efter sekelskiftet 1900 och är alltså drygt 100 år gammal. Fotografen har stått bland kyrkklockorna i Rödtornet och vänt sig söderut mot Strågatans sträckning. Det ljusa bandet i bakgrunden torde vara Tåkerns vattenspegel vid Hov.
Längst ned till höger i bilden skymtar det Bergenstråhlska huset i hörnet Storgatan-Strå-gatan. Det uppfördes av honom 1837 och kom efter några andra ägare i ingenjör Victor Löwendahls ägo 1912. Han byggde även de låga trähusen längs Strå- och Fyllagatorna där Dynamoborstfabriken inrymdes.
Den vackra vita byggnaden i förgrunden är det iögonfallande Falkenbergska huset som ligger i till synes "ensamt majestät" nära biskopshuset. I början av 1700-talet var det prostgård och ägdes i mitten av seklet av hospitalssysslomannen Johan Ausén. Då tillkom även takmålningarna i bottenvåningen.
En andra våning och vind byggdes till 1843 efter ritningar av den kände arkitekten Abraham Nyström och frontespisen ritades 1892 av stadsbyggmästare Hans Sjunnesson. Då bodde här överläkaren vid hospitalet, Gustaf Göthlin. Huset har tidigare även ägts av Vadstenas förste telegrafföreståndare Alfred Wong och första telegrafstationen inrättades 1856 just i Falkenbergska huset.
Det fick sitt namn efter kapten Henrik Falkenberg vars familj ägde den i många år. Det inlöstes så småningom av kommunen och även Bergenstråhlska gården med Dynamoborstfabriken inlöstes 1972. Man ville då bli av med den smut- siga och hälsofarliga fabriken.
-- Dynamoborst erbjöds i stället mark på Kvarnbacken och heter nu Carbex AB. I samma veva var det nedgångna Falkenbergska huset till salu och vi fick köpa det med tillträde 2 februari 1977 för 80 000 kronor, berättar revisor Christer Edvardsson på Vadstena Bokförings- byrå AB.
-- Vadstena hörde då till Mo-tala kommun. I uppgörelsen ingick en ordentlig upprustning och vi lade ned cirka en och en halv miljon kronor på detta. Bland annat gjordes hela fasaden om och taket restaurerades. Och nu har vi en fin företagsmiljö här med cirka 450 kvm golvyta till förfogande.
Till vänster i bilden skymtar biskopshuset från 1400-talet och till höger den ursprungliga folkskolan. I Strågatans förlängning "ovanför" Falkenbergska husets mellersta skorsten kom Pensionat Solgården att byggas 1905. Där syns nu en tom gård med några virkesrester efter det tidigare stora timmerhuset som kallades Krabbegården.
Enligt Elisabeth Hollman-Johanssons bok om sin barndoms Vadstena köpte rådman Carl Kruckenberg gården för 1 305 kronor och istället lät uppföra den gula pampiga tornprydda villan. Den blev sedermera pensionat, i början av 1970-talet en populär restaurang och nu enbart pensionat igen. Tankar har även funnits att göra Solgården till ett förnämligt pensionärshotell. Huset har bland annat fem stora vackra kakelugnar.
Det vita hörnhuset mitt emot med sin inkörsport till gården kallades i äldre tider för "Skolmästaregården". Den är en värdig representant för Vadstenas gamla bebyggelse och väckte på sin tid uppmärksamhet av folk från Nordiska Museet. (Som dock inte lyckades ta den med sig till Skansen.) Under senare år har gården ägts av bland andra förre bryggeriföreståndaren Gunnar Filipsson.
Många Vadstenabor minns ännu klurige godmodige Lasse Laurus. Han bodde längre bort på Strågatan, men huset revs och den lilla gården stod tom i många år med bara den gamla grinden kvar. Länge diskuterades i kommunen om tomten skulle få bebyggas och till slut gavs tillstånd att uppföra ett så kallat miljöhus ända ut till gatan. Dessförinnan grävde sig dock antikvarierna här ned till Vadstenas sydöstra "grop", en medeltida vallgrav som skydd mot inkräktare.