Museet, som ligger intill Lastköpingsgatan, speglar den tidigare mentalvården i såväl bilder som material. De redskap som visas i byggnaden, och som användes för att behandla sjuka människor förr, kan tyckas avskräckande för den okunnige.
Det ligger hand- och halsfängsel i en monter och en dårkista av trä står på golvet i ett av rummen. Guiden Sven-Ola Svensson säger att besökare ibland brukar uttrycka att det liknar en ren tortyrkammare.
- Men man ska se det från den tidsepoken, säger Svensson och berättar att han för några år sedan hittade en målbeskrivning för vården under 1700- och 1800-talet.
- Det stod att man skulle ge de arma, sjuka en öm och human behandling. Och det kan ju diskuteras om hjälpmedlen var ömma och humana men man hade inga mediciner förr och allt måste sättas in i sitt sammanhang.
Sven-Ola Svensson har själv arbetat inom mentalvården i 40 år och han har också varit med vid utformningen av museet som initierades av Landstinget i början på 1970-talet.
- I de guidningar jag gör kan jag berätta mycket från egna erfarenheter.
Han berättar också om hur synen på psykiskt sjuka människor förändrats till det bättre genom åren och hur vården utvecklades under 1950-talet när möjligheter till medicinering blev större. Även utbildningsmöjligheterna för personal ökade och kuratorer och psykologer blev vanligare.
Sven-Ola Svensson fortsätter visa runt i byggnaden där bland annat en bild av Georg Engström hänger. Han var den förste hospitalsläkaren i Vadstena under 1820-talet som förde med sig nya behandlingsformer.
Bilder av människor i olika sjukdomsförlopp visas också och i en monter finns medicinalväxter som fortfarande i vår tid används för olika krämpor.
Att "Stora dårhuset" lades ner efter 100 år och flyttade sin verksamhet är kanske inte så märkligt. Men hur många känner till att byggnaden övergick till att verka som bageri?
FOTNOT: Hospitalmuseet har öppet hus på söndag mellan klockan 13-15.