Gesa Weyhenmeyer arbetar med regional miljö-övervakning, bland annatvattenkvalitet i Mälaren, Vänern och Vättern. Hennes specialitet ärklimat- påverkan på sötvatten. Hon har jämfört data över lång tid frånett stort antal sjöar i Europa.
-- Vättern uppvisar tyd- liga klimateffekter. Över 30 års tidinträffar islossningen nu i genomsnitt en månad tidigare, konstaterarGesa Weyhenmeyer.
Tidigare islossning betyder tidigare uppvärmning av sjöns vattenäven om volymen är enorm. Att detta påverkar allt liv i sjön torde ståklart men effekterna i detalj är ännu okända.
-- Vattentemperaturen i maj är i genomsnitt två grader varmare nu än för 30 år sedan, noterar Gesa Weyhenmeyer.
Att hög vattentemperatur inte uppskattats av den allt fåtaligareVätternrödingen anses vara ett faktum. Denna milda höst komröding-leken på kända lekgrund igång senare än vanligt. Om detta harnågon avgörande betydelse för rödingens föryngring i sjön kan ingensäga.
Vättern fryser inte varje år. Gesa Weyhenmeyer tror att vi kanförvänta oss fler år framöver då Vättern inte kommer att frysa.Islossningen har inträffat allt tidigare. Däremot ser hon ingaförändringar över åren för tidpunkten då sjön fryser till.
Patrik Stenroth vid Lunds universitet, fil doktor på signalkräftors födoval, konstaterar att kräftor äter i stort sett allt.
-- Jag tror att kräftorna är vikiga för rödingens utveckling, säger han.
Kräftorna kan dock knappast vara helt avgörande för rödingens vara eller inte vara i Vättern.
-- Två graders högre vattentemperatur kan kanske få rödingynglen attkomma ur fas. Det vore intressant att jämföra med andra rödingsjöar,säger Patrik Stenroth.
Vättern tycks vimla av små signalkräftor. Så många som möjligt borde tas upp, anser han.
-- Att släppa tillbaka små-kräftor är ingen bra idé, tycker Patrik Stenroth.
Det har antagits att tre procent av Vätterns alla signalkräftor fiskas upp årligen.
-- Men där det fiskas hårt kan det nog vara 30 proc-ent medan det på andra ställen är noll, tror Patrik Stenroth.