Det var två år sedan som Marie Allen sågade i det som anses vara den heliga Birgittas kranium, för dagen upplyft från skrinet i Vadstena Klosterkyrka. Marie Allen är DNA-spe-cialist, forskare i genetik och patologi vid Rudbecklaborato riet vid Uppsala universitet.
I det röda skrinet i Vadstena finns ytterligare en skalle som enligt traditionen är en kvarleva av Birgittas dotter Katarina. Om det verkligen är skallarna efter Birgitta och Katarina går aldrig att klarlägga med DNA-teknik. Men släktskap kan fastställas. Om släktskap kan bevisas, är sannolikheten stor att skallarna hör till Birgitta och Katarina.
Rykten har hörts om att DNA-analysen på Vadstenaproverna inte gått att utföra. Detta avfärdas bestämt av Marie Allen.
Vadstenaproverna får dock ligga i kö. Analyser från akuta kriminalfall, uppdrag från bland annat SKL i Linköping, har hela tiden förtur. Marie Allen blir också inkopplad på gamla mordfall som polisen försöker lösa innan preskriptionstiden går ut.
Marie Allen är specialist på mitokondrie-DNA, i motsats till kärn-DNA. Mitokondrie-DNA, som finns utanför cellkärnan, ärvs endast på mödernet.
Marie Allen har goda förhoppningar om att analysen av Vadstenaproverna skall lyckas.
-- Skallarna har förvarats förhållandevis bra, det vill säga mörkt och svalt. Det finns inget som talar för att analysen inte skall gå att göra men jag kan inte lämna några garantier, säger hon.
DNA bryts ner med tiden. Beräkningar säger att DNA dock skall gå att analysera på material som är 100 000 år gammalt.
I så fall är det gott om tid.
Birgitta dog år 1373 ...
-- Materialet kan vara mycket nedbrutet. Det varierar mycket från prov till prov. Dessutom kan det finnas skador på DNA, skador som inte fanns från början, förklarar Marie Allen.
Analyserna skall göras. Så fort de kriminella aktiviteterna avtar och ger tid över. Före nästa höst kommer besked. Det kan Marie Allen lova nästan säkert...