150 personer blev ägare till en knyppelpinne i Vadstena i somras vilket gav det nystartade Spetsmuseet en extra inkomst på 3 000 kronor.
Arbetsgruppen för Spetsmuseet är nöjd med den första säsongen på landets andra spetsmuseum, inrymt i Gottfrid Larssongården på Skänningegatan i Vadstena.
Museet för en anonym tillvaro i så motto att ingen skylt skvallrar om dess existens. Ändå drog det till sig 700 besökare under juli månad. Det är arbetsgruppen, som representerar fyra föreningar i Vadstena, mycket nöjd med.
-- Det är bra med tanke på vilken liten nisch knyppling är, säger Gudrun Gunnarsson.
-- Museet ligger ju inte så bra till, tillägger Marianne Andersson, som forskar om människorna bakom knypplingen i Vadstena.
-- Hela vår idé är att vi ska lyfta fram människorna bakom spetsen, säger Gudrun Gunnarsson.
Således håller Spetsmuseet på att utvecklas till ett historiskt forskningscentrum, visserligen än så länge i amatörform.
800 knypplare i trakten försörjde sig i slutet av 1800-talet på spets.
-- Vi måste börja intervjua och sätta berättelser på pränt. Barnbarnen till de här människorna är i 60--70-årsåldern i dag. Snart är det för sent, säger Gudrun Gunnarsson.
Marianne Andersson, som tidigare forskat om spetsgångare, har inte tröttnat.
-- O, nej, tvärtom, säger hon och berättar om det fantastiska fynd som gjorts i föreningen Svenska spetsars arkiv, Anette Björks spetsbok från 1840.
-- Det är en riktig höjdare. Anette Björk var spetshandlare eller förläggare. Man får se vad som knypplades och kan läsa precis vad hon har lämnat ut.
Ingen vet varifrån boken har kommit.
Många gåvor har skänkts till Spetsmuseet. Där är man numera noga med att alltid notera varifrån böcker kommer. Fler brev, foton och berättelser om knypplingstraditionen är välkomna.
Spetsmuseet består i huvudsak av två rum. Det första "Från leverbröd till skådebröd" beskriver den historiska sidan av knypplingen ur Vadstenaperspektiv. De människor det berättas om byts ut efter hand.
I andra rummet visas modern knyppling, i år av Birgitta Hulterström från Göteborg. Men nästa sommar blir det i stället en nordisk spetssalong. Inbjudan har gått ut till knypplare i alla nordiska länder att bidra med något kvadratiskt.
Entusiasterna bakom Spetsmuseet hoppas också kunna ordna Inez Pettersson-dagen. De vill visa denna mösterstickerskas ateljé som finns bevarad i en av de så kallade Skomakarstugorna på Gottfrid Larssongården.