Det var i november 2003 som kommunfullmäktige gav barn- och utbildningsnämnden uppdraget att redovisa varför många elever lämnar grundskolan utan fullständiga betyg i bas- ämnena matte, svenska och engelska. Till uppgiften hörde också att nämnden skulle lämna förslag till åtgärder på hur man ska komma tillrätta med problemet.
48 elever i avgångsklasserna 2001--2004, av totalt 62 med icke behörighet till gymnasiet, har ställt upp i studien liksom ett antal föräldrar och lärare.
Materialet är komplext och ger inga enhälliga svar på varför vissa elever misslyckas med att få godkänt. Klart är dock att flera faktorer spelar roll under skoltiden och följande, så kallade, processrelaterade faktorer framträder starkast:
n Relationer mellan skolans personal, elever och föräldrar.
n Tydligheten i kommunikationen mellan hemmet och skolan.
n Behovet av ett varierat arbetssätt anpassat efter elevens behov.
- Hälften av eleverna har haft läs- eller skrivproblem och det är en intressant iakttagelse, säger barn- och utbildningschef Christer Lordh.
Den andra halvan säger han har haft andra problem som resulterat i icke godkända betyg.
- 70 procent av eleverna har haft lätt att lära sig men det har tagit längre tid för dem och de har behövt uppmuntran och samsyn.
I rapporten framkommer också att majoriteten av eleverna haft dåliga relationer med sina lärare och att de upplevt ointresse och inte blivit "sedda".
Några av föräldrarna har i sin tur hävdat att de haft svårt att förstå eller prata med lärarna.
Christer Lordh poängterar dock att det också finns elever i undersökningen som varit nöjda med undervisningen och sagt sig ha fått ett bra stöd.
Att hitta en helhetssyn, se tidigare svårigheter och kunna erbjuda kontinuerliga stödinsatser är några av de förslag som nämnden nu hoppas att skolan ska kunna arbeta vidare med. Hur kommunens resurser ska förvaltas på bästa sätt, vad som krävs för att barn med olika förutsättningar ska lyckas i skolan är frågor som kräver fortsatt arbete för ett framtida lyckat resultat.
- Att komma upp på banan och gå framåt är det som är viktigt i nuläget. Det gäller att inte se dokumentet som ett hinder utan som en möjlighet att förändra, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Caroline Unéus (m).