Att finnas men inte synas. Det kunde vara valspråket för 20 stadiga grabbar som just nu går en utbildningsvecka i Vadstena.
De vill inte kalla sig livvakter. De talar hellre om personskydd. Det är inga grabbar som gärna visar sig på bild eller talar om vad de heter i onödan. I det blivande jobbet är det ingen merit.
Denna vecka pågår en grundkurs i personskydd i Vadstena. Roland och Petra Vargöga driver på femte året ett utbildningsföretag med inriktning på just personskydd.
Roland noterar en allmänt ökad efterfrågan från företag på skydd runt bland annat höga chefer. Efter händelser som kidnappningen av Sibachefen Fabian Bengtsson stiger intresset markant.
-- Det är upp som en sol men intresset brukar svalna till normalnivå ganska fort, säger Roland Vargöga.
Han har "alltid" jobbat med personsäkerhet och arbetar aktivt som skyddsvakt då och då. Petra Vargöga har en bakgrund som juristassistent. Hon rör sig i en mansdominerad värld. Antalet tjejer i den här branschen är ytterst få.
-- Ja tyvärr, för tjejer har lättare att få jobb än killarna. Vi har tjejer med ibland men någonstans på vägen fegar tjejerna ur, säger hon.
-- De flesta tror kanske att jobbet går ut på att slåss när det egentligen går ut på att undvika att slåss, säger Petra Vargöga.
Hotellskydd är en sektor som växt. Det märker Neno Pranjkovic, vd på Vadstena Klosterhotell.
-- Fler och fler företagskunder frågar om personskydd. Ibland hyr vi in fyra fem vakter om inte företagen har med egna, berättar Neno.
För Roland och Petra Vargöga är Vadstena perfekt som utbildningsort. Bilkörning med "skyddspersoner" tränas i trånga gränder. Urstigningar och överlämningar övas vid portgångar. Dörrlås och reservutgångar granskas i hotellkorridorer. Hotellvillor bevakas. Flera pass handlar om vett och etikett och rätt klädsel för olika sammanhang.
De som godkänns som personskyddare efter utbildningen anställs ofta av de stora vaktbolagen. Det är en liten yrkeskår i Sverige, inte fler än cirka 200 personer. En av dem som går grundkursen i Vadstena denna vecka är ende östgöten "Micke", 24 år. Han gjorde "lumpen" i flygvapnets stridande förband och har jobbat som väktare.
-- Genom jobbet visste jag att den här utbildningen fanns. När jag är godkänd kan jag söka till någon personskyddsgrupp som finns hos de stora vaktbolagen.
-- Jobbet är nog något av en livsstil precis som andra som drömmer om alla mjöliga yrken. Detta är vad jag vill hålla på med, säger Micke.
I går var det tuffa tag när självskydd övades. Men blåmärken försvinner och svullnader ger med sig.
-- Har det gått så långt som till slagsmål har man misslyckats som skyddsvakt. Det handlar om att tänka, planera och förebygga, säger Micke.
Christer Elderud Reporter
0143-107 43
christer.elderud @corren.se