Vandalismen och förstörelsen fortsätter i hamnparken i Vadstena.
Under onsdagsnatten högg någon ner riksträdet Ornäsbjörken med yxa.
-- Det måste ha varit planerat, säger Christer Svenstedt, gatuchef i Vadstena. Ingen bär väl med sig en yxa utan anledning?
På gräsmattan i hamnparken, ett stenkast från slottet, ligger den 18 år gamla och drygt 15 meter höga Ornäsbjörken. I går natt kapade någon stammen en knapp meter ovanför marken.
Trädet planterades av fullmäktiges dåvarande ordförande Lennart Forsmark den 6 juni 1987 som ett minne av FN:s trädår 1985. "I varje svensk kommun har därefter planterats ett likadant träd från Trelleborg i söder till Kiruna i norr", står det skrivet på skylten intill.
Hamnparken är hårt utsatt för vandalism. Soptunnor slås sönder, bänkar välts omkull, blommor rycks upp och skyltar försvinner eller förstörs. Efter en veckoslutskväll fyller parkarbetarna närmare 30 stycken 160-liters säckar med skräp. Härom veckan slets konstverket "Familjelycka" bort från sin plats, men hittills har Ornäsbjörken fått stå i fred.
-- Det här är en allvarlig utveckling. Man undrar vad de ska ge sig på härnäst, säger Christer Svenstedt.
Han hoppas att det finns vittnen till onsdagsnattens händelse, och att de ska våga träda fram.
Ornäsbjörken värderas till omkring 20 000 kronor. Den kommer att ligga kvar i parken ett par dagar för att folk ska se vad som har hänt. Senare under hösten hoppas Christer kunna plantera ett nytt riksträd på samma plats.
Irma Wikander har bott i Vadstena i tolv år. Senast på tisdagen stod hon och tittade på Ornäsbjörken.
-- Den gav upphov till så mycket glädje. Och så blir det så här, säger hon. Ungdomar lär sig inte att ta ansvar för sina egna handlingar längre. De verkar ha så lite att göra att de måste ut och slå sönder överallt.
-- Det här är ett terrordåd i miniatyr, säger en förbipasserande kvinna. Vi måste ta oss samman och tänka till när sådana här saker händer. Kanske skulle man kunna införa någon form av patrullerande bevakning?
Kvinnan vill inte uppge sitt namn. Hon bor i närheten av hamnparken och är orolig för att vandalismen ska nå ända in på privat mark.
-- Det är så här det är att bo i Vadstena just nu, säger hon. Man känner sig hotad.