Sjöräddningen i Vadstena söker ständigt ny personal. De är för få, tycker de själva, nu när några slutat på grund av pensionering.
– Det finns inget egentligt krav på en viss grundbemanning. Det är mera för vår egen säkerhet, säger Erik Molander som är uppsyningsman och ansvarig för Sjöräddningssällskapets Räddningsstation Vadstena-Motala.
I dagsläget ingår totalt 28 sjöräddare i räddningsstationens manskap. De är fördelade på två orter – i dagsläget finns de allra flesta sjöräddarna i Motala men så har det inte alltid varit.
Håkan Andersson startade, tillsammans med en kollega, den lokala räddningsstationen i Vadstena sommaren 1999. Den sommaren var de tre personer och hade ständig jour. Verksamheten växte, antalet sjöräddare blev fler och man fick ett mera "normalt" schema för jour. Till sist kunde ett jourlag flytta till Motala då det passade manskapet bättre. I dag är fördelningen annorlunda.
– Det finns ett jourlag i Vadstena och tre i Motala. Det bästa vore om vi kunde ha två på varje ort, säger Håkan Andersson.
Jourgruppen i Vadstena består av tre ordinarie sjöräddare och två aspiranter.
– Fyra är det optimala, två funkar. Men skulle vi vara ännu fler skulle vi kunna bemanna "ribben" också och åka ut med båda båtarna, säger Robert "Robban" Liljegren som är rorsman på räddningsbåten Skeppskär.
I dagsläget har jourgruppen i Vadstena ingen möjlighet att åka ut med "ribben" så båten är ständigt stationerad i Motala. Skeppskär däremot lämnar Motalas hamn för att ligga i Vadstena gästhamn en gång i månaden. Redo för uppdrag.
Men vilka är de då? Sjöräddarna!
– I jourgruppen har vi stor spridning i ålder och bakgrund. Den yngsta är 24 år, den äldsta närmare 70. Vi kommer från vitt skilda yrkesgrupper och vi bär med oss väldigt olika erfarenheter och kunskaper. Det är en stor styrka hos oss, säger Håkan Andersson.
– Det som förenar oss är att vi samlas kring någonting som vi verkligen brinner för. Och det är verkligen värt det om man kan få det att fungera med jobb och inställelsetid.
Kraven på en blivande sjöräddare är få.
– Du ska vara fullt frisk, kunna simma 200 meter, vara 18 år eller ha målsmans tillstånd, samt kunna vara på plats inom 15 minuter dygnet runt när du har jour, säger Håkan Andersson.
– Utbildning sker sedan i Sjöräddningssällskapets regi om stationen anser att personen är lämplig för uppdraget.
Och hela jourgruppen är enig om att utbildningarna, som hålls på Öckerö i Göteborgs skärgård, är mycket bra. Under grundutbildningen ligger fokus bland annat på den egna säkerheten som sjöräddare, att lära sig att inte utsätta sig för onödiga risker. Andra inslag är brandbekämpning och sjukvård.
Utöver det finns flera fortsättningskurser att söka beroende på vilken uppgift man har/vill ha på båten, till exempel navigationskurser.
Precis som för alla andra som har jour och jobbar med räddningsuppdrag så sker övningar med jämna mellanrum. I Vadstena övar gruppen minst en gång under jourveckan.
När MVT får följa med är det brandsläckning med vattenspruta och yträddning med hjälp av nät som står på programmet. Övningen går utmärkt, utrustning och manskap fungerar som den ska. Och samtliga är nöjda med dagen.
För att locka nya sjöräddare har man bland annat sökt upp båtklubbar och satt upp lappar. Dessutom finns "platsannonsen" på hemsidan.
Och kanske är det där man hittar en orsak till att få tar uppdraget. För det finns ett litet krux. Alla sjöräddare jobbar ideellt. Jourersättning utgår inte.
Lönen är vetskapen om att man kunnat hjälpa en nödställd medmänniska som råkat i nöd på sjön.