Det är också lika mycket som 33 tjänster, räknat på en genomsnittlig lön om 371 -000 kronor.
Hur ska man organisera om skolan så att den kostar mindre utan att tumma på det nationella målet: elevernas rätt till kunskap?
Om sju år räcker sjuåringarna i Vadstena bara till två klasser med 25 barn i varje. Med färre elever ger det sig självt att några lokaler måste bort.
- Om dessa lokaler inte kan säljas blir det ingen besparing för kommunen, påpekar barn- och utbildningschefen Christer Lordh.
137 miljoner kronor var vad skolan behövde netto i fjol. I år måste 130 miljoner räcka. (2010 ska ramen ha krympt till 127 miljoner).
Av kostnaderna går 94 miljoner kronor till att betala personalen, dryga 13 miljoner till lokaler. I övriga kostnader, 62 miljoner, ingår mat, läromedel, skolskjutsar, vuxen- och gymnasieutbildning (som kostar 30 miljoner kronor).
Samtidigt som ramen krymper blir gymnasisterna fler och alltså dyrare. Kostnaden för dem som studerar i andra kommuner kan Vadstena inte påverka. Det är bara att betala.
Skolchefen vet vad alla elever kostar. Men hur dyra skollokalerna i Vadstena är, om man jämför med andra kommuner, är inte känt.
2006 gick det fem barn per årsarbetare i förskolan och 8 lärare per 100 elever i grundskolan, jämfört med 7,9 i riket.
Naturlig avgång kan inte lösa barn- och utbildningsnämndens ekonomiska problem.
- Om en hemkunskapslärare slutar, behöver vi ju ändå ha en hemkunskapslärare, säger Christer Lordh.
Fram till och med 2010 fyller 17 anställda 65 år.