Just reser han runt för att presentera bolaget. MÄlet Àr att skaffa 1,6 miljarder svenska kronor i nytt kapital.
Vi trÀffas en regnig decemberlördag pÄ hans kontor bakom Leksaksmuseet i Vadstena. Han Àr sÀllan dÀr. Vanligtvis vistas han tvÄ veckor av tre i Ryssland.
Men den nÀrmaste tiden ska han möta placerare runt om i Europa. Intresset för att köpa aktier i Black Earth Farming (BEF) Àr jÀttestort. Jordbruk ligger i tiden.
Sture Gustavsson, lantmÀstare, tituleras numera chief agronomist. Han basar för Kinneviks storjordbruk, Mellersta Sveriges Lantbruks AB. Sista svenska gÄrden, Ullevi, söder om Vadstena, sÄldes i vÄras. Men 6 700 hektar i Polen sköter han fortfarande.
Han berÀttar ivrigt och raskt om det svenska företagets ryska jÀtteprojekt.
Sovjet, vÀrldens största lantbruksland, importerade hÀlften av sin mat. NÀr unionen föll var jordbruket i bedrövligt skick. Black Earth Farming började köpa upp mark 2005.
- Att Àga marken Àr viktigt, annars kan man inte belÄna den.
Den som fÄr köpa mark mÄste ocksÄ bruka den, annars ÄtergÄr köpet.
- PÄ Jeltsins tid var jordbruket genomreglerat, men det fanns ingen koppling till ekonomin. Det var en jÀttesektor utan marknadskÀnsla. Man odlade sÄ mycket man hade pengar till.
BEF köper jord billigt frÄn gamla kollektivjordbruk i södra Ryssland, pÄ grÀnsen till Ukraina. Det handlar om den svarta jorden, djup, bördig lössjord med hög mullhalt.
- Den Àr som blomjord, sÀger Sture Gustavsson.
PÄ fÀlten vajar ogrÀset manshögt och ofta vÀxer en hel del trÀd. à rsringar avslöjar hur lÀnge marken legat i trÀda. Genom en kombination av mekanisk bearbetning och besprutning blir jorden Äter möjlig att bruka.
- Vi mÄste odla upp minst halva arealen första Äret, berÀttar Sture Gustavsson.
Processen att fÄ köpa jord Àr mödosam. Idén sÀljs in hos guvernören som hÀnvisar till en borgmÀstare som, om allt gÄr bra, i sin tur tipsar om nÄgot kollektivjordbruk som kan vara till salu.
- Men i vÄras hÀnde nÄgot. DÄ började det komma folk till oss och erbjuda oss att köpa. De uppfattade oss som seriösa.
Att fÄ lagfart Àr inte heller lÀtt. Av företagets 1 100 anstÀllda Àr 48 jurister.
I Är ansvarade Sture Gustavsson för skörden frÄn 52 000 hektar. NÀsta Är lÀr det bli mer Àn tre gÄnger sÄ mycket. Arealen motsvarar snart hela SkÄne, spridd pÄ ett omrÄde lika stort som hela Sydsverige.
I dag kontrollerar företaget 308 000 hektar, utan att ha lagfart pÄ allt Ànnu. Sture Gustavsson bedömer att uppköpen kommer att fortsÀtta tills man har Ätminstone 400 000 hektar. JÀmför med ett storjordbruk pÄ östgötaslÀtten pÄ kanske 500 hektar.
Det behövs ocksÄ ett nytt sÀtt att tÀnka, menar Sture Gustavsson. Jordbruk har traditionellt gÄtt ut pÄ att fÄ sÄ stor skörd som möjligt.
- Men vi Àr vÀldigt fokuserade pÄ kostnadskontroll, sÀger han. Det har mina ryska agronomer lite svÄrt för.
- Ni vill gödsla för 300 rubel extra, men bara tjÀna 150 rubel pÄ det? Ja, men vi förlorar ju skörd! sÀger de.
Sture Gustavsson Àr ordförande i den kommitté som styr odlingen, vad som ska odlas, hur och nÀr. Vid sin dator kan han följa varenda tröska via internet. De rullar 24 timmar om dygnet.
Arbetet med att överföra modernt jordbrukskunnande Àr stort och viktigt.
- Jag har lÀrt mig att ha tÄlamod. Det tar tid att förÀndra ett system.
- PÄ sikt Àr det ryssarna som ska ta över. Vi mÄste ha dem med oss. Kunskapsinvesteringen Àr pÄ sikt.
Raps och vete sÄs pÄ hösten, maltkorn, solrosor och majs, i den ordningen, pÄ vÄren. VÀxtföljden Àr densamma.
- Folk undrar varför vi inte odlar enbart vete. DÄ skulle vi bara sÄ och skörda under tre veckor, vÄr och höst. Resurserna skulle inte rÀcka.
I fortsÀttningen gÄr BEF in för att köpa upp jord som ligger bra till i förhÄllande till den mark man redan har. Sju stora anlÀggningar för lagring av mellan 70 000 och 120 000 ton spannmÄl ska byggas.
- Det gÀller att rÀkna ut hur mycket vi har rÄd att köra, sÀger Sture Gustavsson.
Företaget har stort behov av proffs av olika slag, exempelvis pÄ logistik.
Bolagets utveckling har gÄtt mycket fort. Sture Gustavsson sÀger sig efter tvÄ Är ocksÄ mÀrka en förÀndring i samhÀllet.
I byarna bor bara gamlingar, ungdomarna har flyttat till större stÀder.
- Vi lockar tillbaka dem vi anstÀller med stadslöner, för att de ska stanna. DÄ fÄr de rÄd att avlöna nÄgon som sköter farmors jordlott. Hela det ekonomiska systemet tickar igÄng igen.