I går, tisdag, beslöt barn- och utbildningsnämnden att göra ombudgeten för i år. Eftersom vårterminen är i full gång geniomförs fleraav besparingarna först i höst.
n Lärartjänsterna i grundskolan minskar med fyra.
n 17 elevassistenter minskar till drygt 11.
n Gymnasieelever får betala 700 kronor per termin för skolmat.
n Ledningsorganisationen krymps med en halv tjänst.
Dessa besparingsåtgärder gäller tills vidare. Några åtgärder handlar mer om att bromsa lite och gäller det närmaste året:
n Vikarierna minskar med en femtedel, dock inte inom förskolan.
n Elevpengen, den slant per elev som ska betala verksamheten (löner och lokaler oräknat) minskar med mellan 8 och 19 procent.
n Kontot för personalutbildning krymps med en tredjedel.
Varför måste skolan spara så mycket?
-- Skatteunderlaget är för dåligt, svarar Caroline Unéus (m), barn-och utbildningsnämndens ordför- ande. Vi har för få elever helt enkelt.
De närmaste fem åren krymper elevantalet i grundskolan enligt enprognos med uppemot 200 elever. Det kan vara en av förklaringarna tillatt barn- och utbildningsnämnden fått lämna ifrån sig en halv miljonkronor till socialnämnden, den andra tunga nämnden i Vadstena.
Besparingarna kan få stora konsekvenser för skolan. Under vårenkommer rektorerna att utreda exakt hur de återstående resurserna skaanvändas. Det är klart att fast anställda lärare och elevassistenterkan komma att sägas upp.
När fyra lärartjänster försvinner leder det till större arbetsgrupper och minskade möjligheter till laborativt arbete.
Elevassistenterna kommer i framtiden enbart att hjälpa den elev somhar behov, och i de ämnen där det behövs. Det betyder att de elever somkunnat få extrastöd genom att det funnits en extra vuxen i klassrummetnu får klara sig på egen hand.
Samtidigt måste elevassistenter schemaläggas så att alla behövande får vad de behöver, vilket kan bli ett svårt pussel.
På sikt kan besparingen leda till att fler barn behöver extra stöd.
Att var femte vikarietimma försvinner innebär att studiegrupperna blir större. Det kan ge större oro och ordning i klassrummen.
Alla gymnasieelever från Vadstena, oavsett var de studerar, fårräkna med att behöva betala för skolmaten från och med i höst.Möjligheterna för familjer till något slags flerbarnsrabatt ska utredas.
-- Priset motsvarar 10 kronor per måltid, säger Caroline Unéus.
Att skolpengen krymper kan medföra att gamla datorer, läroböcker ochandra läromedel inte kan ersättas. Denna fråga har barn- ochutbildningsnämnden beslutat sig för att hålla ett extra vakande öga på.
De fackliga organisationerna Kommunal, Lärarförbundet och Lärarnasriksförbund, bekymrar sig över de effekter för arbetsmiljön, elevernasoch lärarnas, som besparingarna kommer att ge.
Fler elever riskerar att inte nå nationellt uppsatta mål samtidigtsom risken för sjukskrivningar bland klasslärarna ökar, skriverLärarnas riksförbund och efterlyser någon form av pensionserbjudandetill de äldre lärarna.
Lärarförbundet anser också att eleverna kommer att få svårare att nåmålen och tillägger dessutom att skolplanen inte kommer att kunnaföljas.
Kommunal påpekar att obalans mellan läroplan, mål och ekonomi sliper på personalen och skapar dålig arbetsmiljö.
Politikerna var eniga om den nya versionen av budgeten för 2004.