De är ensamma kvar i Kulturcentrum i Rödtornet, Vadstenas mest omstridda kulturinstitution. Nu avvecklas den.
Närmsta veckan gallrar de papper. Somt ska arkiveras och sparas, men det mesta ska bort. Nästa vecka försvinner även inredningen.
Ruzica Pucar har fått nytt jobb som biblioteksassistent med ansvar för biblioteket i Borghamn.
Helena Agnemar, som funnits med sedan starten 1995, söker nytt jobb. Hon hoppas få fortsätta vara teaterproducent.
- Det här tycker jag vi ska spara, säger Ruzica Pucar, det är gamla matriklar.
Sparade papper sätts in i pärmar, Shakespearepapper för sig.
Kulturcentrums verkstäder på Birgittaområdet stängdes redan i februari.
- Det var jättejobbigt i början, efter nedläggningsbeskedet, minns Ruzica Pucar. Men nu har hon gått vidare, rent mentalt.
Helena Agnemar konstaterar att många människor, inte minst i beslutsfattande ställning, aldrig riktigt förstod vad Kulturcentrum höll på med.
- Alla vet vad ett bibliotek gör, men Kulturcentrum?
När Östsam bildades fick Kulturcentrum ett tydligt uppdrag: att hålla med kompetens på kulturområdet, både vad gäller politik, produktion och handledning och för samarbete med kulturen i övriga länet.
Varje år skulle verksamheten redovisas i en rapport.
2006 betalade Östsam 824-000 kronor och Vadstena kommun 500-000. Likafullt hade Kulturcentrum inte råd att utföra uppdrag åt Vadstena kommun utan att ta betalt.
- Det har legat oss i fatet.
Vad låg bakom beslutet att lägga ned?
Efter en lång, lång paus svarar Helena Agnemar med ett skratt:
- Om jag visste det! Jag tror att vi inte passade in i vad politikerna vill göra här, säger hon först, men fortsätter:
- Vadstena kommun har inga visioner på kulturområdet.
Kultur måste få kosta, det är hennes uppfattning. Hon ser inte nedläggningen av Kulturcentrum som ett personligt misslyckande, men säger:
- Kanske skulle vi lagt mer krut på propaganda.
Pappersgallringen är inte enbart av ondo.
- Man blir påmind om mycket av det vi gjort och det är ganska positiva minnen: Å, de där människorna, det där projektet!