Ja, hur gammal är egentligen en gammaldags jul? Vi har tagit Markus Lindberg, museichef på Sancta Birgitta klostermuseum, till hjälp för att reda ut det här med jultraditionerna.

Man vet att man redan på vikingatiden hade fester på vintern och ordet jul är gammalt, men man vet inte riktigt vad man gjorde under dessa fester.

En kristen högtid blev julen inte förrän ungefär 300 år efter Kristus födelse då biskopar i det romerska riket höll ett stort kyrkomöte.

– Då bestämde man att Kristus blev Gud redan vid sin födelse, alltså behövde man fira det, säger Markus Lindberg.

Det finns ingen vägledning i Bibeln att födelsen sker vid jul, men att ha en fest den tiden på året var praktiskt. I Romarriket firades redan en solfest vid den här tiden. Skörden var bärgad och de djur som inte skulle vara kvar över vintern var slaktade.

– Man hade rätt mycket mat och inte så många måsten i jordbruket. Och dagarna var korta. Man hade rätt mycket tid att sitta och äta och berätta historier, säger han.

Det vi ofta menar med en gammaldags jul skapades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

– Då formas många traditioner, inte minst julen.

Vid den tiden kom industrialiseringen igång, jordbruket mekaniserades och i urbaniseringens tid flyttade folk in till städerna.

– Städernas borgerskap har sina rötter i jordbrukslandskapet.

Tiden präglades av nationalromantik. Det innebär att man på många vis klädde det nya firandet i en gammaldags dräkt och skapade på så vis ett julfirande som ser ut att vara gammalt.

Att ha julgran inne är en tradition som troligen kommer från Tyskland. Antagligen har det varit personer ur borgerskapet i Sverige som haft kontakter med Tyskland och sett att man där hade granen inomhus istället för ute som man hade i Sverige.

– Det var väl mysigt och så tog man efter det.

Mycket traditioner formades i början av 1900-talet.

– En riktigt gammaldags jul är från 1910 ungefär.

Traditionen med julfirande är en blandning av olika bitar som tagits från olika håll.

– Man plockar inifrån och utifrån och mellan olika samhällsgrupper. I någon mån är allt taget för julen fanns ju inte från början.

Vi backar bandet lite och tittar närmare på Luciafirandet. De allra flesta har lärt sig att Luciafirandet kommer från det italienska helgonet Lucia.

– Luciafiguren är helt och hållet en svensk uppfinning och har inget med helgonet att göra.

Troligen har traditionen uppkommit genom att det var brukligt att äta en rejäl frukost på sängen innan soluppgången dagen då julfastan inleddes. I Nordisk familjebok första utgåvor spekulerades det kring vem Lucia, eller lussebruden, som hon då kallades var. I en text undrade man om hon kan ha varit Adams första fru. Först i 1912 års utgåva nämns helgonet Lucia.

Jultomten då, när dök han upp?

– Han kom farande i vintermörkret ganska sent.

Först var det julbocken som inte hade så lång tradition.

– Tomten börjar dyka upp under andra halva av 1800-talet, men slår inte igenom ordentligt förrän en bit in på 1900-talet.

I Sverige hade vi den tomte som egentligen var ett tomtrå, på samma sätt som ett skogsrå. Han var liten och grå och hade ingenting med julen att göra.

– Våran tomte kom inte med presenter. Han kom med en örfil om du inte hade skött dig, säger han.

Det vi tänker på som jultomten har en helt annan uppkomst. Först kom han i form av Sankt Nikolaus och var klädd som en biskop, men redan då var han rödklädd.

– Den multinationella tomten har alltid varit rödklädd, säger han och fortsätter:

– Den tjocka farbrorn med röda och vita kläder och stort skägg skapades av Thomas Nast på 1860-talet fast då var han mer dvärglik. Sedan dess har han vuxit upp och fått spridning. Inte minst genom Coca Cola, som redan på 1930-talet marknadsfördes som juldryck, och genom Disneys filmer.

I Sverige ser vi inte Coca Cola som juldryck.

– Julöl är en urgammal tradition och den skulle vara lite starkare än vanliga ölet, säger han och fortsätter:

– Nykterhetsivrare på 1910-talet skapade julmusten som ett alternativ till julöl.

Runt 1900 dyker också julskinkan upp som en del av julfirandet.

De julsånger vi tycker hör julen till formades också runt 1900. Det fanns många visor innan dess.

– Man gjorde uppteckningar av gamla sånger, men de innehöll mycket våld och snusk så man putsade till dem.

Vid den här tiden växte körverksamheten i landet fram och då passade det bra med dessa mera städade sånger.

Luciasången som verkar vara riktigt gammal med sina gammaldags ord är skriven så sent som 1928.

– Den är skriven för att verka äldre än den är.