- Jag är nästan besatt av gamla prylar. Jag sysslar med saker som ingen egentligen behöver, som är svåra att hitta och som jag helst inte vill sälja.
Det är så han beskriver sig och sin verksamhet, antikhandlaren Rickard Thunér, 26 år, uppvuxen i Vadstena. Han är "född i branschen" och följde med pappa Lars redan som liten.
- Jag upptäckte hur pappa med ögon och känsel kunde avgöra om en spegel var från 1700-talet eller 1800-talet. Det var djupt imponerande, säger Rickard.
Han tror inte att det finns någon i hans ålder som flänger runt i Sverige på det sätt han gör. Alla jämngamla kompisar läser ekonomi eller juridik eller något. Men Rickard är på ständig skattjakt.
- Det är inte bara värdet på sakerna som är drivande. Det är själva upptäckten av något gammalt som är grejen, säger han.
Förvånansvärt mycket av gamla möbler och föremål har överlevt de senaste seklernas gång, tycker Rickard. Thunér Antikhandel, som drivs av Rickard och Lars Thunér, med adress Sibyllegatan i Stockholm, är specialiserad på 1700-tal och tidigt 1800-tal.
- På 80-talet var sopåkarna bästa källan till fynd i Stockholms innerstad. Under 70- och 80-talen var exporten stor av gamla svenska möbler och föremål. I dag är det nästan tvärt om: Det är hos svenskar i London och New York som det går att hitta värdefulla saker, säger Rickard.
- På nästan alla auktioner finns något föremål som avviker från genomsnittet och drar blickarna till sig. Antikhandeln är vårdande. Tänk så många saker vi räddat, i containers, på vindar, och tagit till skickliga hantverkare för renovering.
Efter gymnasiet praktiserade Rickard ett år på Stockholms auktionsverk. Där gällde det att bedöma tusentals föremål på löpande band men Rickard ville göra något mer av sitt intresse. Han sökte till England, världscentrum för antikhandeln, för test hos berömda auktionsfirman Sothebys, som har en egen skola för blivande antikspecialister.
Rickard blev antagen, 19 år gammal, som en av 30 elever från hela världen. Det blev ett intensivt studieår "och inte mycket tid för puben", säger Rickard.
Han finansierade studierna med att köpa engelska saker som han sålde i Sverige. Och så jobbade han en dag i veckan i en antikhandel.
- En dag kom Ringo Starr in och såg sig om i butiken och då kändes det verkligen att man var i London, konstaterar Rickard.
- Sälja är lätt, köpa är svårt, men jag har lyckats få tag på några bra saker i sommar, säger Rickard och kommer att tänka på en "bordshistoria" för något år sedan.
Han fick syn på ett konsolbord på en auktion i Stockholm. Det var märkt som "gustaviansk stil, ca 1900" och prissatt till 2 000 kronor.
- Jag såg direkt att det var äldre och pulsen steg. Jag påminde mig att ha sett ett likadant bord i Gustav III:s sovrum på Haga slott.
- Men var det någon mer som sett? Jag såg inte till några kolleger. Det var två dagar till auktionen och jag sov dåligt på nätterna.
- Jag lade ett lågt bud och fick bordet för 4 000 kronor. Säljaren var glad som fått 2 000 kronor mer än väntat men bordet är värderat till 100 000 kronor, berättar Rickard.
Han ser bordet som ett exempel på en sak som gått i arv, kanske har stått på en vind, skiftats vid en bodelning eller på annat sätt tappat sin identitet.
- Det där var en typisk upptäckt. Hade jag kommit in i ett hem där det där bordet stod, så hade jag aldrig vågat bjuda mindre än 60 000 kronor. Men då hade jag nog aldrig fått köpa det, tror antikhandlare Rickard Thunér.