Så tänkte kulturgruppen i Vallerstads hembygdsförening och ordnade en berättarträff i bygdegården på söndagen. Omkring 35 personer med en sammanlagd levnadstid på ett par tusen år slog sina kloka huvuden ihop och mindes julförberedelser de varit med om.
Gunilla Landelius höll i trådarna och fick en hel del hjälp av åhörarna och av Olof Irander som pratade om grisslakten. Han mindes bland annat hur de vuxna skaffade fram något ärende för barnen så att de skulle slippa bevittna slakten.
En hel del anekdoter och minnen belystes, så man fick klart för sig att dagens moderna människor rafsar över det här med jul rätt oengagerat och hastigt – jämfört hur det var förr.
Julbyket, julbaket, julbadet och ljusstöpningen var självklara aktiviteter före jul och fick vart och ett sina beskärda delar av berättandet. Det var också ett otroligt omfattande arbete med att ta hand om allt på grisen, som måste slaktas tre veckor före jul för att man skulle hinna salta skinkan. Det mesta av det arbetet var kvinnogöra, förutom själva slakten.
Allt berättande om mat blev deltagarna förstås hungriga av och avslutade därför berättarträffen med skinkmacka och julmust, samt smakprov på julosten som ystades vid föreningens förra träff.