Upprinnelsen till artikeln är en ny rapport från Socialstyrelsen, som larmar om en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland unga i Sverige.

Tre forskare – Ingemar Engström, Sven Bremberg och Sofia Wikman – anser dock att Socialstyrelsens slutsats inte håller rent vetenskapligt, skriver de i DN Debatt.

De pekar på risken för en "medikalisering av normala livserfarenheter" – att diagnoser och medicinering i för hög grad används för att tackla vanliga problem och motgångar i vardagen.

"Vi ifrågasätter inte det lidande som en psykisk besvärsbild innebär. Frågan är dock vilken slags hjälp som behövs och i vilket sammanhang. Det bästa är kanske inte att få en diagnos och behandlas med läkemedel".

Bland annat invänder forskarna mot de åtta frågor som Socialstyrelsen använder som indikatorer på psykisk ohälsa i sin studie – bland annat tillfrågas ungdomarna om symptom som huvudvärk, ont i ryggen och yrsel.

Forskarna hänvisar till en studie från Linköpings universitet som pekar på att ungdomarna kan få dessa symptom exempelvis av att sitta vid datorn för länge, bråka med en förälder eller dricka för dåligt efter träning.

"Vårt språk är i dag impregnerat med psykiatriska termer. Vi talar om klimatångest, politisk depression eller bokstavsbarn. Idoler och influerare berättar om psykisk ohälsa i sociala medier. Vi lever i en tid där fler vardagliga problem tolkas som psykisk ohälsa", skriver forskarna.