Ett jättejobb - med tanke på att elva kommuner inom fyra länsstyrelser är inblandade. Arbetet har pågått sedan 2004 med Vätternvårdsförbundet som initiativtagare.
I april/maj är det dags för de sista kommunala besluten. Därefter skickar kommunerna en ansökan till respektive länsstyrelse för ett samordnat beslut. Innan slutgiltigt beslut tas kommer även alla berörda fastighetsägare att få säga sitt.
Riskerna för att föroreningar ska drabba Vättern är påtaglig. Det blev inte minst Ödeshögsborna varse för några år sedan när en trasig avloppspump vid Hästholmen ledde till oönskade bräddningar.
De potentiella föroreningsrisker, som inventeringarna visat vara de största, har klassats som riskklass 3. Det är trafik, avloppsanläggningar, bensinstationer, dagvatten och lantbruk. (Se faktaruta)
Från början var skyddzonen längs Vättern tänkt att vara 100 m, men det stötte på patrull främst från LRF- och lantbrukarhåll. Skyddszonen föreslås nu istället 50 m räknat från Vätterns strand vid normalt vattenstånd på fastlandet inklusive vissa öar och andra områden.
- Dels har storleken på skyddsområdet varit omdiskuterad, dels de inskränkningar det kan bli, exempelvis när det gäller bekämpningsmedel, säger Rolf Bergström, hydrogeolog och samordnare av Vätternprojektet.
En mängd remissvar har kommit in, bland annat hamnbolaget Hästholmens hamn och magasins. Bolaget utgår ifrån inga extra åtgärder måste vidtas i förhållande till nuvarande verksamhet och att det är viktigt att skapa förutsättningar för att utveckla hamnen.
Hästholmens bygdegårdsförening ser risker med ökad båttrafik och önskar sig en mer klargörande text om reglerna, info till allmänheten och hur tillsynen ska skötas.
Vatten är människans viktigaste livsmedel. Till grund för förslaget ligger de miljömål som är uppsatta av Sveriges riksdag och EU. Liknande regelverk planeras även för Göta älv, enligt utredaren Rolf Bergström.