"Prylar görs bara för att hålla lagom länge"

Förr ärvde vi saker och när de gick sönder hittade vi på nya användningsområden. Vi måste tillbaka till det tänket om jordens resurser ska räcka, säger Mattias Lindahl, professor i ekodesign.

Det här med att alla ska ha varsin cykel är ju egentligen väldigt dumt. Bättre med ett hyrcykelsystem där man lämnar en cykel vid Resecentrum och tar en annan när man kommer fram till Stockholm, tycker Mattias Lindahl.

Det här med att alla ska ha varsin cykel är ju egentligen väldigt dumt. Bättre med ett hyrcykelsystem där man lämnar en cykel vid Resecentrum och tar en annan när man kommer fram till Stockholm, tycker Mattias Lindahl.

Foto: Carinas Glenning

Linköping2018-08-09 09:30

Vad sysslar du med egentligen?

– Jag forskar och undervisar om miljödriven produktutveckling. Det vill säga: hur kan vi utveckla produkter och tjänster som ger mindre miljöpåverkan och samtidigt är lönsamma?

Varför håller tekniska prylar sämre nu än förr?

– Företagen har blivit duktiga på att optimera produkterna vilket innebär ett slags planerat åldrande. Prylarna är bara gjorda för att hålla lagom länge, tills garantin går ut. Och vi har medvetet köpt det konceptet eftersom samhället allt sedan industrialiseringen har tjänat på att hjulen snurrar och folk kommer i arbete.

Men nu håller det inte längre.

– Nej. Tänket härstammar från en tid då vi upplevde jordens resurser som oändliga och inte såg några miljöhot alls.

Hur tänker vi om?

– Genom att inse att en ny pryl per automatik inte är bättre än en begagnad. Genom att sluta fokusera på inköpspris och istället skaffa saker som har ett bra pris över tid, alltså kolla livscykelkostnaden där inte bara inköpspriset utan även service, drift och underhåll räknas in. Och genom att reflektera mer. Vilka är mina behov? Finns det andra sätt att lösa dem än genom att köpa nytt?

Vad behöver förändras?

– Hela samhället behöver gå från sina linjära processer till en cirkulär ekonomi där målet är att det vi producerar ska hålla och användas så länge som det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt. Precis som man förr ärvde saker och hittade på nya användningsområden.

Hur skulle det kunna ske?

– Vi kan i högre grad återanvända produkter och komponenter och inte bara material i till exempel datorer och bilar, så att vi får de funktioner vi är i behov av. Precis som vi gjorde förr, och i dag kan vi göra detta på ett raffinerat sätt.

Du pratar om att köpa en funktion snarare än en pryl.

– Ja, till exempel ett villakvarter skulle kunna ha en enda supergräsklippare som används effektivt istället för varsin halvdålig. På samma sätt skulle man kunna betala en månadsavgift för funktionen skor eller bildäck. Leverantören ser till att du alltid har bra däck och nu ska du se att producenterna ser till att göra däck som håller riktigt länge.

Slit och släng skulle inte funka längre?

– Nej, det blir oekonomiskt. Dessutom skulle det minska landets mikroplastutsläpp där bildäck är den avgjort största utsläppskällan med cirka 13 500 ton per år.

Kan man tillverka en mobil som uppdaterar sig själv och håller i 20 år?

– Javisst.

Är det inte orättvist att det bara är transporter som diskuteras när miljön kommer på tal?

– Jo, för mycket fokus har lagts där istället för på tillverkningsindustrin. Men den största miljöboven är vår oförmåga att reflektera över våra val och tänka långsiktigt. Det är vi som efterfrågar det industrin tillverkar.

Nämn något som irriterar dig i vår tid.

– För att nämna en liten sak: alla Mc Donaldsleksaker som barnen bryr sig om i max en minut. En större sak: numera byggs p-hus i botten av alla nybyggda lägenhetskomplex. Men när vi i framtiden har självkörande bilar som tar sig till p-platser utanför städerna behövs de inte, men kan ändå inte modifieras till bostäder eftersom de ofta byggts med för lågt i tak.

Beskriv dig med fem ord?

– Arbetsnarkoman, tidsoptimist, positiv, fartfylld och idérik.

Bästa bok du läst?

– "Liftarens guide till galaxen" av Douglas Adams.

Du reser mycket i jobbet. Vad är det konstigaste du ätit?

– Kokt getingbo. Det var både gott och läskigt eftersom det fanns en del fullutvecklade getingar med gaddar. Jag gillar att äta insekter. Särskilt baggar av olika slag. Deras textur påminner om morot.

Ditt sämsta köp?

– Ett par skor.

Vad gör du helst en ensam ledig dag?

– Tar det lugn, sitter på stan och tittar på människor. Eller jobbar. Det gör jag 60-70 timmar i veckan, men eftersom jag bara sover fyra till fem timmar per natt så hinner jag mycket annat ändå.

Om du fick ändra en sak med dig själv?

– Bli bättre på namn.

Har du någon okänd talang?

– Jag är duktig på att sjunga, tog operalektioner och klarade kraven till Wiener Sängerknaben som ung.

Om du vore ett djur?

– En delfin. Jag gillar att simma och dyka.

Ett annat yrke som också passat dig?

– Säljare.

Du är ölfreak. Nämn en god sort.

– Modus Hoperandi. Humlig och fin.

Vad äter du vid din sista måltid?

– Papayasallad med mycket chili.

Vem, levande eller död, skulle du gärna bjuda på middag?

– Leonardo da Vinci.

Ett erbjudande du inte hade tackat nej till?

– Att samordna världens ledande företag i ett hållbarhetsprojekt.

”Många vet inte att man med en svensk slipteknik kan omvandla ett grått, dammigt och oattraktivt golv till ett trevligt, lättstädat, miljövänligt och inte minst slitstarkt golv”, säger Mattias Lindahl. Biten till vänster visar slutresultatet och till höger syns hur betongen ser ut oslipad.
”Många vet inte att man med en svensk slipteknik kan omvandla ett grått, dammigt och oattraktivt golv till ett trevligt, lättstädat, miljövänligt och inte minst slitstarkt golv”, säger Mattias Lindahl. Biten till vänster visar slutresultatet och till höger syns hur betongen ser ut oslipad.
Nyfiken på . . .

Namn: Mattias Lindahl.

Född: 1971.

Familj: Två barn.

Bor: Parhus i Lambohov och hus i Kalmar.

Bakgrund: Professor i ekodesign och teknologie doktor i maskindesign, Linköpings universitet.

Fritid: Umgås med vänner, ölbryggning, mat och dryck, mitt jobb.

Livsdevis: Krångla inte till det.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!