I panelen fanns bland andra Correns och Expressens chefredaktörer, men också företrädare för polisen – som fick ta emot en hel del kritik.

– Jag ser en oroande tendens att polisen vill privatisera säkerheten för journalister. Det tycks alltmer vara upp till medieföretagen själva, sa Correns publisher Charlotta Friborg.

Hon berättade att en av de första frågorna hon fick av polisen efter hoten var: ”Vad har ni gjort för att förbättra säkerheten?” Företaget kunde då också redogöra för åtgärder man vidtagit för att öka säkerheten. Men Charlotta Friborg menar att små medieföretag också måste kunna lita på att få skydd från polisen vid hot.

Artikelbild

- Det ska inte vara storleken på plånboken som ska avgöra om man av säkerhetsskäl kan granska den organiserade kriminaliteten, fortsatte Charlotta Friborg.

4 av 10 hotade

Det var de båda moderata riksdagsmännen Finn Bengtsson och Andreas Norlén från Östergötland som tagit initiativ till hearingen, just på grund av hoten mot Corren. I panelen fanns även Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling som kunde presentera en helt färsk enkät:

– Den visar att fyra av tio journalister blivit kränkta eller hotade de senaste åren.

Hoten mot Corren är alltså inget undantag, exemplen är många. Eskilstuna–Kurirens kriminalreporter fick sin bil sönderslagen, men polisen kom inte ens till platsen för att göra en utredning. Pressombudsmannen Ola Sigvardsson, Correns förre chefredaktör, fick en bild täckt av blod placerad utanför sitt hem efter att han skrivit en mediekrönika om ett uppmärksammat rån i Stockholms tunnelbana.

– Polisen har här varit helt likgiltig, man tar inte hoten på allvar och är väldigt snabb på att lägga ner utredningar, kritiserade Jeanette Gustafsdotter, vd för medieföretagens branschorganisation Utgivarna.

Tillämpa lagen!

Från polisen fanns Säpos chefsanalytiker Ahn-Za Hagström och Conny Dahl, biträdande operativ chef vid polisen Östergötland med. Båda tillbakavisade kritiken.

– Jag vill inte riktigt kännas vid den här beskrivningen, tycker nog att vi är mycket mer professionella än så, sa Conny Dahl.

Lagstiftarna, riksdagsledamöterna, ville veta om det krävdes skärpningar av lagen. Inte nödvändigtvis, tyckte panelen. Börja med att tillämpa de lagar som finns, var budskapet. Men vad är ett hot? Vad krävs för att ett hot ska anses vara olagligt?

”Vet var du bor”

”Jag vet var du bor”, säger någon. Det är knappast i sig ett brott. Men om det uttalas av en känd ligamedlem uppfattas det givetvis som ett hot.

Hoten riktar sig inte bara mot journalister, utan även mot politiker. I veckan ”förseglades” ju flera kommunhus, och tidningsredaktioner, av nynazistiska Svenskarnas Parti.

Polisen har förklarat att man betraktar den samlade aktionen som en legitim del av yttrandefriheten.

En av frågorna som ställdes till panelen var om det finns en troskyldighet i samhället.

– Det är tillåtet att sitta på åhörarplats i en rättssal med en väst som signalerar tillhörighet till ett kriminellt gäng, enligt ett utslag av JO. Jag tycker att det tyder på en väldig naivitet, klargjorde Correns Charlotta Friborg.

Christer Sandberg