Under sommaren och hösten förra året kontrollerade miljökontoret redligheten på 89 restauranger, pizzerior och gatukök i Linköping. Syftet med undersökningen var att granska om de råvaror som användes stämde överens med vad företagen skrev på sina menyer - eller lurade man kunderna?

På 20 anläggningar togs även prover på framför allt egentillverkade produkter, som såser och dressingar. Det gjordes för att kontrollera om livsmedlens hållbarhet stämde överens med vad företagen angett.

Undersökningens resultat visar att företagen var betydligt bättre på att klara råvarornas hållbarhet än att hålla sig till sanningen i sin marknads­föring.

Av de 20 livsmedlen som analyserades var arton tillfredsställande medan två bedömdes som godtagbara med anmärkning. Inget dömdes ut helt av laboratorieanalysen.

Miljökontorets besök var oanmälda. Närmare en tredjedel - 28 företag av de 89 restauranger, pizzerior och gatukök som ingick i granskningen - använde andra råvaror än dem man uppgav i sina menyer. Av dessa företag fick gästen därför en annan maträtt än vad som stod på menyn.

- Det handlar om brister som felaktig marknadsföring där man ofta bytt ut en dyrare råvara till en som kostar mindre, säger miljöskyddsinspektör Charlotta Paulsson.

Det vanligaste felet var att grekisk sallad på menyerna i verkligheten inte innehöll fetaost som ska vara gjord på får- eller getmjölk i Grekland.

- Annars får den inte kallas fetaost. Vanligast var att salladsosten kom från Tyskland eller Danmark och var gjord på komjölk, säger Charlotta Persson.

Sexton företag använde begreppet fetaost på ett felaktigt sätt i sin marknadsföring. Äkta fetaost fanns i själva verket bara på ett fåtal företag i undersökningen.

Det näst vanligaste felet var att det som uppgavs som parma­skinka eller serranoskinka i stället var någon helt annan skinksort. Så gjorde åtta företag.

Tre företag uppgav krabba på ett felaktigt sätt i sina menyer, lika många hade fel benämning på fisk. Tre företag förespeglade enligt menyn att man serverade oxfilé men ersatte den med billigare ryggbiff eller biffstek.

Kontrollerade ni om kunderna fick betala för ryggbiffen som om den vore oxfilé?

- Nej, priserna tittade vi inte alls på, svarar Carlotta Persson.

Andra råvaror att se upp med är kalvfilé, löjrom och mozzarella.

Berodde felaktigheterna i menyerna på medvetet lurendrejeri eller okunskap?

- Det ska inte jag bestämma vilket, men eftersom andelen som hade brister när det gäller redlighet var så stor ska vi ha med det i våra ordinarie kontroller i fortsättningen, säger hon.

När miljökontoret gjorde återbesök på de berörda restaurangerna, pizzeriorna och grillköken hade alla köpt in den produkt de anger på menyn eller ändrat uppgifterna på den.