350 000 svenskar är i dag sjuka i diabetes (10 procent i medfödd typ 1-diabetes) och ytterligare 150 000 beräknas ha förstadiet till diabetes. Många av dem upptäcks först vid akuta hjärtinfarkter.

Av dem som söker vård för hjärtproblem är över 70 procent patienter med konstaterad diabetes eller förstadiet till sjukdomen.
I början av 1980-talet blev vi avrådda från fett och i stora kampanjer uppmuntrade att satsa på lightprodukter, frukt och fibrer. Vi uppmanades äta 6–8 brödskivor om dagen.

Två kombattanter

Ungefär samtidigt började allt mer av den processade, industritillverkade maten innehålla stora mängder socker. Snabbmatsätandet sköt i höjden. Läsk och juice blev för många en måltidsdryck.
Och ungefär samtidigt tog en fetma- och diabetesepidemi fart.

Vad är det som händer?

Vi kan, lite grovt tillyxat, kalla de två kombattanterna i kostkriget för Lag 1 och Lag 2.

Lag 1 består av stora delar av den traditionella vården samt av Livsmedelsverket. Här förordas lightprodukter, nyckelhålsmärkning, fibrer och frukt. På senare år har också delar av Medelhavskosten, som olivolja, nötter och avocado, fått godkänt. Man rekommenderar att 45–60 procent av det dagliga intaget av kalorier kommer från kolhydrater, varav 10 procent kan komma från tillsatt socker.

Lag 2 består av en utbrytargrupp från vården, bestående av läkare, professorer och dietister, samt många diabetiker. Här förordas fett, även mättat fett som smör, att man kraftigt reducerar eller utesluter snabba kolhydrater i form av raffinerat socker och mjöl, men även lightprodukter med tillsatt socker i olika former. Argumentet är att de snabba kolhydraterna höjer blodsockret, vilket ökar insulinutsöndringen. Insulin är i sin tur det starkast fettinlagrande hormonet i kroppen.

Mest effektivt

Och mitt i skottlinjen mellan dessa båda grupper står en stor och förvirrad allmänhet.

Förra veckan konstaterade SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering (som utfärdar direktiv till Socialstyrelsen), i en rapport som bygger på 16 000 studier, att lågkol-hydratskost på kort sikt är det mest effektiva för viktnedgång hos feta, samt förbättrar flera hälsovärden, bland annat blodfetter. Rapporten undanröjer därmed det som varit ett stort orosmoln för många, nämligen: det finns inga belägg för att mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa.

Det upplevde Lag 2 som en stor framgång.

Skiljer på råden

Lag 1 med Livsmedelsverket i spetsen fortsätter dock med sina tidigare kostråd med hänvisning till att studier om viktnedgång inte berör de kostråd som ska ges till den friska och normalviktiga ”allmänheten”. Frukt, fibrer och lättmargarin alltså. Många i Lag 1 avråder starkt från lågkolhydratkost (se läsarmejl här intill) och skiljer på råd om viktnedgång vid fetma och allmänna råd om hur man ska äta hälsosamt för att må bra på lång sikt.

Det är här Lag 2 ser rött.

Med en allmänhet där 49 procent är överviktiga, varav 14 procent är feta, kan man inte längre blunda för problemet. Det finns snart inga normalviktiga. Därför går det inte att ignorera vetenskap om kostens inverkan på vikten, hävdar Lag 2 och påstår att det är Livsmedelverkets råd som gör folk feta och sjuka. Lag 1 har, anser de, till förmån för mer högteknologiska medicinska uppfinningar tappat bort själva kroppens fysiologi.

Så nu har vi ett läge där nästan fettfri fruktyoghurt, med tillsatt socker, nyckelhålsmärks som extra nyttig jämfört med fullfet yoghurt utan socker.

Överens om risker

Det enda Lag 1 och Lag 2 är fullständigt överens om är att riskerna med fetma, i form av allvarliga följdsjuk-domar, är mycket stora. Samt att det rena sockret är dåligt. Men hur mycket fett kontra kolhydrater vi dagligen bör äta är den stora stötestenen.

Hur är detta möjligt? Det vetenskapliga underlag som Livsmedelsverket och SBU har till sitt förfogande är ju detsamma. Hur kan deras slutsatser hamna så olika?
Tveklöst finns det många lobbyister och astronomiska pengasummor som står på spel i kostkriget.

Vad säger läkemedelsindustrin? Hur mycket av allt detta handlar om prestige och pengar?

Och vem i hela världen kan man lita på?