Men hur uppstod denna skruvade avslutningsfas? Frågar man Magnus Karlsson i Mantorp så säger han att det nog var förre klubbkompisen Gustav Ekdahl (numera i Kristianstad) som var först, och frågar man Gustav så säger han Martin Ström och Martin säger förre landslagsspelaren Johan Pettersson (för övrigt i Kristianstad, han också när Ekdahl var fingerskadad för några månader sedan). Men Johan säger att han bara gjorde som Pierre Thorsson.

Ja, det är klart. Thorsson var det, förstås. Han var ju så säker på detta avslut i vårt framgångsrika handbollslandslag och knorrade ju in avgörande 24-22 i VM-finalen 1990.

Nej, Pär Jilsén, var före mig säger Pierre.

Jaså?

Jag har motflyt. Jilsén skakar på huvudet: Visserligen fick jag en knuff på en kontring en gång när vi i Heim mötte Barcelona 1983 just när jag skulle skjuta och då satt knorren där, men först var jag inte. Nej, jugoslaven Mile Isakovic kunde det före mig.

Isakovic blir säkert glad om Correns Cnorren ringer, tänker jag och undrar vad han ska svara. Säger han månne: stravo (tjenare) ja, du har kommit rätt. Det är jag.

Och vad ska jag svara då? Jo, jag ringer från en tidning i Sverige och söker knorrens upphovsman - självaste urskruvens fader. Är det du?

Nej, men du är nära. Jag såg den när vi mötte Sovjet och deras vänstersexa i VM 1979 - Alexander Karsjakevitj - han var först.

Jag har funnit skaparen.

(Obs: Detta är en påhittad historia med viss fakta. Karsjakevitj sägs vara den förste, Isakovic tog efter, Jilsén också - och han knorrade verkligen efter en knuff mot Barcelona, Thorsson var knorrexpert, och sen var bollen i rullning - eller skruvad).