Presskonferensen inför lördagens SM-finaler blev en stel tillställning. Med ett undantag.
Linköpings tränare JohanAstbrant.
Han såg ut att trivas som fisken i vattnet när han fick tag i mikrofonen för att svara på intervjuarens frågor.
Och en sak är säker: Att det är rejält kyligt mellan honom och Faluns tränare Thomas Brottman.
När damlagens tränare möttes i en kram efter sina framträdanden ägnade inte Brottman en endaste blick till Johan Astbrant.
Att mötas i en kram var inte tal om. Det blev inte ens ett handslag.
Det mentala spelet är därmed igång.
Det är allvar nu och båda lagen vill vinna till varje pris.
På scen briljerade Astbrant med kvicka svar på frågorna han fick.
"Vad är er hemlighet till framgången"?
– Vi har haft förbaskad tur. Vi har träffat rätt i 26 omgångar och 9 slutspelsmatcher, det är helt sjukt att vi kan ha sån tur.
"De flesta man pratar med säger att Falun vinner med 8–2"?
– Ja, det har de rätt i. Nä, jag hoppas på 0–0 och sen håller vi på hela natten med straffar, det vore kul.
Det var bara två exempel på hur han försökte lätta upp stämningen.
Tittar man närmare på Linköpings chanser anser jag att de är lika goda som Faluns. Det gäller bara för spelarna att inse det.
15 raka matcher utan förlust under ordinarie speltid har laget bakom sig.
8–1 i kvarts- och semifinal. Och två möten med Falun under säsongen som båda gått till sudden death.
Varför skulle då Falun vara stora favoriter?
Men återigen, det gäller för Linköpings spelare att inse att de faktiskt har stora möjligheter att ha guldmedaljerna med sig hem på bussen på söndag.
Och jag tror att det finns en bunt spelare i laget som innerst inne vet att det här är deras sista match i karriären. Därför kommer de göra allt, precis allt, för att få med sig det bästa minne som finns från sista matchen.
Att vinna SM-guld i Globen kan få vem som helst att sluta, bara för att det är en upplevelse som aldrig kan överträffas.
Därför tror jag att Jocke Ström och Marcus Johansson kommer springa ännu snabbare och ännu mer (hur nu det ska gå till) och Henrik "Bea" Qvists gigantiska målvaktströja kommer vara ännu större. För att nämna något.
Det talar allra mest för Linköping.
Att motivation slår klass.
En klyscha som aldrig passat bättre än nu.