På bortaplan.
För bra för att vara sant?
Ja, kanske det.
Jag såg i alla fall inte det här komma. Och säkert inte så många andra heller.
9–5 till Libk var en smäll som hördes ordentligt. Nio mål borta och vinst i första matchen ger Libk en fördel de nu måste se till att ta vara på.
För att vinna semifinalserien och ta sig till sin tredje SM-final var Libk tvungna att vinna en bortamatch, eftersom man har tre matcher hemma.
Så efter det här räcker det ju att bara vinna hemmatcherna.
Enkelt eller hur?
Jo, tjenare. Jag lovar, Falun kommer slå tillbaka och det rejält. Kanske redan på onsdag.
Men skulle Libk vinna då igen, då kan det hända grejer.
Om jag ska vara ärlig trodde jag inför den här semifinalserien att Falun skulle vara så starka att Libk bara skulle kunna ta en, kanske max två, matcher. Det känns som dalagänget har spetsspelare och matchvinnarei varje femma.
Men nu får jag nog tänka om.
Med den här starten, och om man skulle vinna även nästa match, kan Libk mycket väl få Faluns spelare att fundera lite till, att sprida lite oro i den stjärnspäckade truppen.
Alla vet vad det kan betyda när lirare som är vana att spela huvudroller inte får göra det. Då kan det bli gnabb, tjafs och skitsnack.
När jag satt vid sargkanten tyckte jag mig se såna tendenser redan i den här matchen.
Det ska Libk se till att ta vara på.