Robin Hals från Lambohov driver ett företag som hjälper ungdomar som vill idrotta på college med allt från förmedling till pappersarbete.
Robin Hals från Lambohov åkte till USA för att spela fotboll på college när han hade tagit studenten. Numera är han 33 år gammal, bor i Västerås och är vd för ett företag som representerar svenska ungdomar som vill idrotta på college. Vi tog hjälp av honom – bland annat – för att göra en guide över vad du ska tänka på om du vill idrotta på college, eller om du är förälder och ditt barn vill det.
SYSTEMEN
Det finns flera olika nivåer av collegeidrott i USA, och varje nivå har sina egna regler med olika struktur på exempelvis ekonomiskt stöd under perioden.
Här är de olika nivåerna. Den förstnämnda är den vanligaste för svenska elever att ansöka till.
NCAA (National Collegiate Athletic Association)
- Division I: Högsta nivån. Stor konkurrens. Fulla stipendier möjligt.
- Division II: Lite mindre konkurrens. Fulla stipendier möjligt.
- Division III: Ingen idrottslig stipendiering, men bra akademiska möjligheter.
NAIA (National Association of Intercollegiate Athletics)
- Mindre skolor, men också idrottsstipendier.
NJCAA (Junior Colleges)
- Tvååriga skolor. Bra insteg för att senare gå vidare till NCAA eller NAIA.
Enligt Robin Hals kan man likna NJCAA vid komvux. Han berättar att de flesta som väljer det spåret gör det för att de inte uppfyller de akademiska kraven för NCAA eller NAIA.
REKRYTERINGEN
Här är det upp till den ansökande eleven att skapa en sorts idrottsprofil med lite fakta om sig själv, men också klipp på sekvenser från fotbollsmatcher, tennisträningar eller liknande. Om du gör hela processen på egen hand så mejlar du din ansökan till de olika skolorna.
Det som främst behövs i ansökan är således:
Videomaterial: Matchklipp, highlights och andra "bevis" på att du klarar vissa tekniska moment.
Resultat och statistik: Officiella tider, rankingar och placeringar från tävlingar ger också skolan en större kunskap om din nivå.
Robin Hals betonar att det även kan vara viktigt med akademiska rekommendationsbrev för att komma in på universiteten.
Har du de ekonomiska möjligheterna så går det att ta hjälp av en agentur. För en avgift hjälper de till med exempelvis kontakter, översättning av betyg, videoproduktion och ansökningsprocessen.
– För mig kostade det 30 000 kronor, men då löste agenturen kontakten med flera olika skolor vilket gjorde att jag till sist kunde välja bland flera, säger den före detta collegeeleven och numera läkarstudenten Ella Lokrantz till Corren.
Robin Hals berättar att hans företag tar 40 000 kronor för sina tjänster. Han tycker att den största fördelen med att ha en agentur är att man får just större exponering och fler valmöjligheter än om man marknadsför sig själv.
– Allt pappersarbete är egentligen det enkla i mitt jobb. Det är bara att väcka mig mitt i natten så drar jag hela processen. Många tänker att man tar hjälp för att det är skönt att slippa pappersarbetet, men jag tycker att man tar hjälp för att man vill hamna på det bästa stället, säger han.
SKOLBETYGEN
Universiteten kräver att du visar dina meriter från skolan. Här översätts dina gymnasiebetyg till amerikansk skala, men det finns också standardiserade prov som används för att visa till exempel hur bra du är på engelska.
Robin Hals säger att du åtminstone behöver ha godkänt i alla ämnen från gymnasiet för att vara aktuell för college.
PENGARNA
Du kommer nog aldrig från att college kostar pengar, men summan behöver inte bli astronomisk.
Många skolor har idrottsstipendium kopplat till de idrottare de väljer att ta in och då kan du få boende, mat, träningstillfällen och så vidare betalt av skolan. Det kan göra att du själv "bara" behöver stå för flygbiljett och försäkring.
Kajsa Bergqvist - en av framgångsrika svenska idrottsstjärnor som pluggat på college i USA.
Vanligast är att du, om du blir antagen på idrottsmeriter, får en procentandel betald av skolan när det kommer till just mat och boende. Skolorna bestämmer själva hur stora stipendier de vill dela ut till respektive person.
Dessutom kan du få studiemedel från CSN även om du pluggar utanför Sverige. Utöver bidraget och lånet som du kan få i Sverige så kan du ta ett så kallat merkostnadslån för utlandsstudier. Det finns ytterligare ett par merkostnadslån som du kan ta från CSN för bland annat försäkring och resor.
– Jag hade ett 60-procentigt stipendium. Utan CSN hade jag aldrig haft råd. Det som är fint med CSN är att jag kan hjälpa nästan alla oavsett ekonomisk bakgrund, säger Robin Hals.
Utöver summan till en eventuell agentur bedömer Robin Hals att du måste betala mellan 10 000 och 15 000 kronor för bland annat visa innan du åker till USA. Han tror att personer ur de flesta samhällsklasserna kan åka till college med hjälp av stipendier och CSN.
– Om du skulle slå ut ett snitt på alla som åker till college så skulle jag bli förvånad om inte medianfamiljen har det ekonomiskt gott ställt eller vad man ska säga. Men jag skulle inte säga att det är uteslutande så, utan jag har hjälpt personer från många olika typer av bakgrunder, säger han.
TIDSRAMEN
– De som tar vår hjälp brukar komma igång ungefär ett eller två år innan de åker, säger Robin Hals.
Han säger att de flesta som nu är inne i processen ska börja antingen tvåan eller trean på gymnasiet. Hals berättar också att du kan börja på college året efter att du tog studenten, men att det är för sent om du väntar längre än så.
VISUMPROCESSEN
I slutet av maj pausade den amerikanska regeringen handläggningen av nya studentvisum. Den 18 juni rapporterade dock TT – med flera – att Trump-styret öppnade upp möjligheten för internationella studenter att få visum igen.
– Jag har inte mycket till övers för honom. Han gör inte mitt jobb enklare om man säger så, säger Robin Hals om Donald Trump.
Samtidigt tror han att de som verkligen vill idrotta på college kommer att åka till USA så länge de får sitt visa, oavsett vem som är landets president.