Ju mer jag tänker på det, desto mindre förstår jag.
Du är för mig en olöslig gåta, Jonas Junland.
Eller är det jag som är konstig? Jag är inte idrottsman, väldigt långt ifrån, men säg Corren och mitt hjärta slår dubbelslag dygnet runt. Jag är uppvuxen med Corren, jag har alltid jobbat på Corren, jag lever med Corren. Öppnar man mig så tror jag att det sitter en Correnlogga på mitt hjärta.
Så töntig är jag, och så har jag alltid trott att idrottare känner för sina moderklubbar. Föreningen som de representerade hela sin uppväxt, som de åkte iväg på knattecup med, som de följde från ståplats ihop med polarna, som de juniordebuterade för, och som de, i de allra lyckligaste fallen, också fick A-lagsdebutera för.
Jonas Junland har fått uppleva allt det där med Linköpings hockeyclub. Ändå, när han efter två år i Nordamerika vänder hem, är hans känslor så svaga för LHC så att han mycket hellre spelar för Färjestads bollklubb.
Som sagt, jag fattar ingenting.
Han gör det inte för pengarna, det säger han. Jag kan inte i mitt jobb utgå från att folk ljuger så jag tror självklart på Junland. Han gör det för att han mycket hellre vill spela i Färjestad. LHC lockar honom inte längre.
Om det hade varit för pengarna hade det varit som vanligt, ännu ett bevis på att idrotten blivit företagsverksamhet och att de flesta spelarna söker efter så hög lön som möjligt.
Men så är det ju inte, säger Junland, han väljer Färjestad för att han hellre spelar för dem.
Magnus Johansson gick till Frölunda när LHC låg i allsvenskan, spelade kvar där när lagen spelade på helt olika nivåer, men återvände när det inte längre fanns sportsliga skäl till att välja Frölunda.
De valen är mycket lättare för mig att analysera och förstå.
Färjestad och LHC är i dagsläget på samma nivå, även om Karlstadlaget historiskt sett, och därmed också mer sannolikt även den närmaste framtiden, har lättare för att vinna SM-guld.
Det gör det mycket svårare att förstå.
Till sist, om vi nu lämnar klubbkänsla, lön och sportsliga förutsättningar, kan jag för mitt liv inte begripa hur Jonas Junland vill utsätta sig för detta som person.
Förstår han inte hur supportrar fungerar? Förstod han när han skrev på för FBK på vilket sätt White lions forum skulle explodera som det gjort det senaste dygnet?
Det är verkligen ingen rolig läsning, tvärtom beklämmande hotfull, men ändå, för alla som vet något om hur supportrars passion kan yttra sig, en väldigt väntad reaktion.
Även om jag inte förstår så väljer jag att tro att Jonas Junland är en skärpt kille. Som gör de val han anser bäst för sin karriär. Jag antar därför att han insåg följderna av sitt val, att LHC och dess supportrar skulle rasa, men hans vilja att spela för Färjestad var så stark så det avgjorde.
För LHC hade det självklart sett mycket bra ut med ytterligare en egen produkt i A-truppen, dessutom en relativt bra sådan. Det finns ett stort värde i det, att kunna visa att ens ungdomsverksamhet producerar A-lagsspelare.
Men inte till vilket pris som helst, inte om den egna produkten brinner mer för Färjestad.
Klubben borde därför ha lätt för att gå vidare och prioritera spelare som vill spela i LHC.
Man behöver inte vara fostrad i LHC för att ha LHC-hjärta.
Fråga Andreas Pihl och Tony Mårtensson.