Och visst blev det bekvämt att rulla ner till Linköping på ett par timmar, klä om, ställa upp i försvar och ta vara på allt godis det orutinerade Linköpingslaget bjöd på. Det blev en fantastisk fredagskväll för Uppsalagänget. Libk lektes bort med 9-4 och den festsugna Linköpingspubliken fick vandra hem lika chockad som besviken.
Hemmaspelare efter hemmaspelare blev avklädda - från Henrik Quist där bak till Martin Karlsson där framme.
För att inte tala om coachmatchen. Storvretas Thomas Brottman klädde inte bara av Torbjörn "Totte" Johansson, bildligt talat, han lät honom stå där hela matchen som hade han en skylt fäst på hjässan "Ja, jag valde fel taktik i dag".
Jag tror aldrig jag sett Libk bli så utspelat i sporthallen. Och det utan att Storvreta hade speciellt stort bollinnehav. Men hemmalaget gick i varje fälla Brottman gillrat. Libk-spelarna agerade mer stressat än någon gång under säsongen, bollkontrollen var noll och passningarna oftast felriktade. Storvreta utnyttjade allt och kontrade Libk sönder och samman.
Anton Karlsson, Marcus "56" Johansson och Joakim Ström var hyfsade, Karlsson ofta riktigt bra till och med. Övriga Linköpingsspelare står nog fortfarande med byxorna nere i sporthallen.
Självklart är det ingen skam att förlora mot den särklassige seriesegraren, ett av världens bästa lag. Men man kan förlora och man kan förlora. Libk förlorade mycket på grund av en egen usel insats. Med en bra insats hade det åtminstone blivit jämnt.
Jag talade med Stefan Hedlund inför matchen, tränaren som tog upp och räddade kvar laget 2009-2011, och frågade vad han tycker saknas i dagens Libk-lag. Han sa:
- Två riktigt bra backar. Forwards har man, men backbesättningen är alldeles för dålig. Anton är ju klockren och Astbrant bra, men resten...och vad händer när Astbrant lägger av?
Lika tydligt som vanligt, Hedlund. Inga överraskande åsikter, de flesta som följer Libk håller säkert med, men att vi bara en halvtimme senare, med förstaperioden färdigspelad, skulle sitta med så klart svart på vitt kändes nästan övertydligt.
Anton inledde bra, Astbrant sådär, medan Tobias Wahlström och Elias Bard hade fullt jobb att få bollen att sluta studsa.
Det är stor risk att Libk-säsongen tar slut i Fyrishov på måndag kväll.
Då måste Johan Fredriksson, sportchefen, agera snabbt. Inte som i fjol när den enda som kom var en felringning från lingonserierna, Christian Klintorph från Västervik, som snabbt förvisades till U-laget och vidare hem till Västervik.
Om Libk ska fortsätta utvecklas måste organisationen runt laget vässas avsevärt. Då krävs mer än en hobbysportchef som i kombination med civilt arbete och engagemang i U-laget jagar nyförvärv på fritiden.
Linköping IBK måste inse hur bra A-laget är, bestämma sig för om det är där klubben vill vara - och agera därefter.
Annars riskerar man fler förnedringar likt fredagskvällens.