Bara någon dryg vecka innan den här intervjun görs brinner restaurangen på Ombergs GK ned till grunden. Corren slår upp stora rubriker och visar bilder på när den bedrövade ägaren Ulf Tegnebo går bort från ett intensivt brinnande hus. Det är ett dråpslag mot klubben, mot Ulf och hans bror Magnus. Dessutom är tidpunkten för branden sämsta tänkbara, banan ska precis öppna för säsongen och det svenska damlandslaget ska komma på besök över helgen.
När jag åtta dagar senare svänger upp på parkeringen till golfbanan syns bara kolsvarta ruiner av det som en gång var restaurang åt golfgästerna.
-- Allt har spelat oss i händerna tidigare, vi har haft flyt med det mesta sen vi startade. Nu måste vi kunna hantera en motgång -- även om det är lite kämpigt just nu så kommer vi att gå ännu starkare ur det här, det är jag säker på, säger Ulf Tegnebo.
Han har många positiva händelser i klubbens korta historia att plocka fram ur minnet om det skulle behövas. Allt sedan de första tankarna väcktes på en golfbana 1997 har det mesta gått bröderna Tegnebos väg.
Massor av skicklighet, men även en hel del tillfälligheter, har gjort att Ombergs GK sedan invigningen i augusti 2002 vuxit till en bana av svensk toppklass som många golfare pratar sig varma om.
Här är historien om Ombergs GK:
I många år fungerade marken runt Vättern och Stora Lunds naturreservat som skjutfält i försvarets regi, men 1997 togs beslutet att sälja området.
För bröderna Tegnebo, som ägde den omkringliggande marken sedan tidigare, var det naturligtvis av högsta intresse vad som nu skulle hända.
-- Klart att man gått och tittat och funderat på vad man skulle kunna göra av marken när försvaret la ner. Å andra sidan var det svårt att veta hur de skulle ha det, ena dagen skulle de lägga ner, andra dagen skulle de satsa, minns Magnus Tegnebo.
Utan att ha några konkreta planer började Magnus och Ulf spåna på en idé om en golfbana. Samtidigt som kommunen ett tag ville bygga campingplats i området, gjorde bröderna klart att de var intresserade av ett köp.
-- När gud skapade den här marken var det nog meningen att det skulle bli en golfbana, säger Ulf.
Golfbanetankarna växte sig med tiden allt starkare och planerna blev allt mer konkreta. 1999 presenterade bröderna Tegnebo sina tankar för kommunen.
-- Någonstans runt den tiden förstod jag att vi skulle få köpa marken, och 2000 fick vi köpekontraktet som vi skrev under på sommaren, säger Ulf.
Kände ni motstånd från folk när det blev klart att det skulle byggas en golfbana i området?
-- Nja, inte direkt motstånd, men folk var nog tveksamma och trodde inte på projektet. De hade svårt att förstå hur vi skulle kunna göra det. Många hävdade också att medlemsunderlaget var lågt och vi skulle få svårt att få hit golfare, säger Ulf.
-- Jag minns att många inte trodde att vi skulle fullfölja våra planer, utan att det bara var ett sätt för oss att komma åt marken, säger Magnus.
Men planerna på en golfbana stod fast, nu fanns det ingen återvändo.
-- Det var många sömnlösa nätter när man undrade vad man egentligen gett sig in på. Den känslan kom tillbaka flera gånger när stora beslut togs, säger Ulf Tegnebo.
Efter en arkeologisk undersökning, som blev mycket dyrare än väntat, fick bröderna bygglov och kunde börja förverkliga sin dröm.
-- Vi hade hört att det kostade ungefär en miljon per hål. När vi berättade att vi lagt en budget på nio miljoner för hela golfbanan fanns det branschfolk som skrattade åt oss. "Ni svävar i det blå", sa de. Men budgeten höll.
-- Vi hade en jättefördel i och med att vi redan hade egna maskiner som vi kunde använda. Vi jobbade själva och körde hårt när andra lägger bort jobbet på en entreprenör. Där sparade vi pengar, säger Magnus.
Det fanns flera viktiga saker att lösa i inledningsskedet. Den kanske hetaste frågan av alla: vem skulle rita banan?
Efter kontakter med folk i branschen visade det sig att Bengt Lorichs, känd banarkitekt som bott i Linköping, var mest intressant.
-- Vi ringde hem till honom och hans hustru svarade. Hon sa att Bengt lovat att inte rita fler banor, men vi fick ändå en pratstund med honom. Två--tre dagar senare kom han ner och tittade på området. Mot slutet av dagen sa han: "Jag har bestämt mig. Jag ska rita en bana till", berättar Ulf Tegnebo.
Historien om banarkitekt slutar inte där. Genom en rad slumpmässiga händelser blev även en av Sveriges bästa golfspelare, Pierre Fulke, inblandad.
Allt började med Fulkes dåliga spel på Europatouren. 1998 kom smålänningen på 113:e plats på pengalistan, bara två placeringar från att bli utan tourkort för nästa säsong.
Det fick honom att börja fundera på framtiden, vad han skulle göra efter karriärens slut. Ryktesvägen hade han hört talas om en ny bana vid Omberg, och frågade Mjölbycaddien Kurt Erlandsson om han visste vilka det var som skulle bygga.
-- Visst, sa Kurt, och ringde oss och frågade om Fulke fick vara med i projektet, berättar Ulf.
-- Vi hade ju redan lovat Bengt Lorichs, så vi löste det så att Bengt blev mentor för Pierre.
Bara några dagar senare ringde Pierre Fulke till Ulf Tegnebo och frågade om han fick komma och titta på området. Han skulle bara spela en tävling i Paris först, men lovade att komma direkt efteråt.
Helt oväntat gick formsvage Fulke och vann tävlingen i Frankrike. Över en natt förändrades hans golfkarriär, en seger på Europatouren tryggar spel i flera säsonger framöver.
-- Han kom hit på tisdagen efter vinsten och vi frågade om han fortfarande var lika intresserad, vilket han var. Självklart var vi supernöjda eftersom Fulke blivit en av Sveriges hetaste golfspelare, säger Ulf.
Efter Parissegern lossnade det rejält för Eksjögolfaren. Han placerade sig högt i flera stora tävlingar och avslutade säsongen genom att vinna stortävlingen Volvo Masters. Tidningarna skrev spaltmeter och i fler än en artikel kunde man läsa om Fulkes planer att designa Ombergs GK.
Hur var samarbetet Lorichs/Fulke upplagt?
-- De har gjort banan tillsammans. Lorichs är väldigt duktig på att anpassa banan efter naturen och inte tvärt-om. Pierre har ansvaret för green- designen och var bunkrarna ska ligga.
Fulke och hans stjärnstatus i all ära, men det finns fler faktorer som gjort Omberg till en succé.
Det omtalade gräset, Penn A4, blev också avgörande. Norrköpingsbanan Ingelsta var först i Sverige med den speciellt slitstarka grässorten som var utvecklad för Kanadas klimat.
Bröderna Tegnebo var emellertid tveksamma när de skulle välja grässort.
-- Visst, vi sa redan från början att det skulle vara viktigt att öppna vår bana tidigt, och då var ju Penn A4-gräset helt rätt. Men vi ringde runt och fick negativ respons från Kungsängens greenkeeper, som använde den sorten på puttinggreen. Hos Växjö var det mer positivt, men det slutade ändå med att vi först beställde ett annat gräs, berättar Ulf.
Men . . .
-- Det gick några dagar innan vi ångrade oss. Visserligen var Penn A4 lite dyrare, men vi hade ångrat ihjäl oss om vi inte valt det.
Så här i efterhand har ju satsningen visat sig vara helrätt. Ombergs greener är kända i hela golf-Sverige.
När Corren gjorde reportage om de Nordiska mästerskapen för amatörer för något år sedan var det flera spelare som tyckte det var ovant att spela på så snabba greener.
-- Jag vågar påstå att greenerna är 80 procent av en golfbana. Vår framgång är att vi har lyckats med dem, folk är beredda att åka till Ödeshög för våra greener, säger Ulf.
Storklubben Barsebäck var och inspekterade banan strax efter invigningen. Efter det besöket bestämde de sig för att också satsa på Penn A4.
-- Det roliga i det sammanhanget var att de köpte ner Kungsängens greenkeeper, som inte tyckte om gräset när vi pratade med honom, säger Ulf Tegnebo och skrattar.
Nu står storklubbar i kö för att skaffa sig det nya gräset. Fördelarna är så många fler än nackdelarna, det inser fler och fler.
Bröderna Tegnebo kan lugnt luta sig tillbaka och njuta över sin fina golfbana, eller . . .?
-- Hade vi vetat hur mycket jobb det skulle bli innan vi startade, så hade vi aldrig gett oss in i det här.
Vad händer härnäst med banan?
-- Vi pratar hela tiden om olika förbättringar, det är jätteviktigt att man fortsätter att utveckla banan, att sträva framåt. Nästa nya grej blir den nya greenen på 14:e som kommer att bli spelklar nästa höst.
Kommer det byggas ytterligare hål?
-- Vi pratar om det också, men tills vidare nöjer vi oss med 18 hål. Möjligheten finns att bygga ut, men det handlar också om att vårda de 18 vi redan har på bästa sätt.