Hans 2-1-mål, som satte med sexpacket på magen, var lika märkligt som fantastiskt. Ett sådant mål bara de stora gör. De kan vara osynliga eller dåliga en hel match, sedan dyka upp och snubbla in bollen när en sekund återstår.
Magikern från Rosengård har gett Sverige hopp igen, hopp om VM i Sydafrika. Tre poäng mot Ungern samtidigt som Danmark tog poäng från Portugal (1?1) var precis vad som behövdes i kampen om andraplatsen, den som ger ytterligare kval.
Nu har till och med jag, som tidigare gett upp VM, börjat hoppas igen. Inte minst med tanke på det återstående programmet:
Ungern (13 poäng): Portugal (h), Portugal (b), Danmark (b).
Sverige (12): Malta (b), Danmark (b), Albanien (h).
Portugal (10): Ungern (b), Ungern (h), Malta (h).
Då förstår ni hur viktiga Zlatans och Danmarks lördagsinsatser var. Mitt tips blir att Ungern tar två poäng till, Sverige sju och Portugal sju. Sverige i så fall till slutkval mot en just nu okänd motståndare.
Tacka Zlatan för det.
Det var roligt med VM-kval igen efter allt dam-EM. EM blev inte bara ett svenskt misslyckande, det har också ofta varit tråkigt att se på. Jag är inte fotbollstokig och just därför har jag höga krav för att underhållas. Det är sällan damfotboll fyller de kraven.
Jag vet att det är politiskt inkorrekt, att ni åsiktsivrare frustar nu. Det är okej om ni gillar damfotboll, det är till och till och med roligt och nödvändigt för sportens utveckling, men är det verkligen okej att jag inte gör det?
Chockerande många tycker inte det, de gör åsikter som min till en könsfråga, hävdar att jag minsann borde gilla damfotboll - för kvinnor kan!
Med samma argument borde jag alltså hävda att alla borde älska ishockey - för män kan!
Likaväl som jag inte roas av NHL-matcher där spelarna slår varandra blodiga med knytnävarna, eller simning på bredden i rund bana, så har jag svårt att tända till när fotbollsspelare inte klarar av detaljer som att slå en crossboll, väggspela eller springa fort med boll.
Jag vill se hårda närkamper, fart, teknik och spelförståelse. Som Caroline Seger, Lotta Schelin, Sara Thunebro och Victoria Svensson när de är som bäst. Men det räcker inte att få se det tre gånger per match, spår av det måste återkomma under alla 90 minuter för att roa mig.
När det gäller just det - hårda närkamper, fart, teknik och spelförståelse - kan de lätt sammanfattas i 17 bokstäver:
Zlatan Ibrahimovic.