I fredags hade starke mannen till TCR Scandinavia, Greger Petersson, kallat till storslagen information och avslöjade nyheter om nästa års racingmästerskap på löpande band.
Prispengar, ny promotor, stadsrace i danska huvudstaden, juniorklass och en förhoppning om drygt 20 bilar i startfältet.
Fina ord och höga mål. Men realistiskt? Ja, kanske en del av det i alla fall.
Att sporten nu får tillbaka namnet STCC har en betydelse som inte kan överskattas. Varumärket är oerhört rotat och var under många år den givna kungaklassen i Sverige.
De senaste säsongerna, egentligen sen STCC och TTA blev två olika serier med olika bilar, så har man krampaktigt försökt behålla den ställningen. Men i takt med att antalet bilar i klassen sjunkit år från år så har det varit en stor risk att nån annan bilklass skulle smita förbi och ta över tronen.
Nu har TCR, förlåt STCC, chansen att bli nåt riktigt bra igen.
Och det behövs.
Även om det blev en publik succé att arrangera en deltävling över 100 mil norrut, i Skellefteå, så var det ingen bra reklam att bara ha åtta bilar på plats där.
I finalen på Mantorp park var det 12 bilar, inte tillräckligt bra det heller. Jag tror att det krävs 20, och gärna en återkomst från tidigare stjärnor som Fredrik Ekblom, Rickard Göransson med flera.
Då kan det här bli riktigt bra.
Mattias Andersson lär, om jag läste av honom rätt, fortsätta minst en säsong till.
Om han inte lämnar över bilen till sonen Viktor som vann JSM i Formula Nordic.
Det vore ett kul drag.