– Jag har lite svårt att gå, men pingis går fint. Det har jag spelat sen när jag började krypa, säger Sture när Sporten åker ut till bordtennislokalen på Saab-fältet.
Pingisbollarna smattrar mot borden. Veterangänget är, likt alla andra torsdagsförmiddagar, här för ett par timmars bordtennis.
– Det är ju för motionens skull vi gör det. Kamratskap med folk är viktigt.
För ett par månader sedan blev det sociala livet med vännerna extra viktigt.
– Min fru gick bort för tre månader sedan. Jag bor ensam i vår lägenhet i Ekholmen nu. Som tur är så har jag mycket vänner. Jag har ett stort behov att få ha roligt och prata historier. Då kan man gå hit ett par timmar, fortsätter Sture.
Sture blickar ut mot den lilla vägen som går förbi lokalen.
– Jag säger som Hasse Alfredsson sa på Tages (Danielsson) begravning: "Oj vad roligt vi har haft, vad roligt vi har haft, vad roligt vi har haft". De orden har jag tänkt på många gånger den senaste tiden.
Sture är en Linköpingsprofil som varit både staden och sitt jobb troget. Lägenheten i Ekholmen har han haft i över 50 år. Jobbet på Saab, som han fick, efter att ha varit springpojke åt bagerier inne i stan, hade han i över 50 år.
– Jag var inte borta en dag. Det var många som undrade hur det egentligen gick till men sådan är ju jag.
Numer är det länge sedan Sture jobbade. Men svetten rinner längs pannan efter ett par set. Trots höftoperationer och reumatism finns inga tankar på att sluta.
– Absolut inte. Visst sitter det kvar lite sen jag opererade höfterna, och reumatiska muskelvärken är inte att leka med, men jag tränar och tränar. Jag tycker att du ska komma tillbaka när jag fyller 95. Då ska jag vara i bättre slag.
Sture berättar om några gånger bordtennis-spelandet plötsligt blivit farligt för en 93-åring.
– Jag har ramlat här en gång, men då var gubbarna direkt framme och hjälpte mig. Ibland när vi spelar dubbel så kan man också springa in i varandra, det är lite ruggigt.
Likt kamratskapen så har idrotten varit en hörnsten i Stures liv. I pingis har det blivit sex veteran-VM (ett silver) och Sture var även med och sköt upp IF Saab till division 3 i fotboll.
Strängarna på Stures lyra är inte slut där.
– Musik är viktigt. Hemma har jag en orgel som jag brukar spela på tre-fyra timmar om dagen. Det är skönt för både kroppen och hjärnan. Och mitt huvud är det inga fel på. Uj, uj, uj, avslutar Sture.