Efter att ha kämpat mot en hiskeligt stark och levnadsglad geting i en kvart var jag nästan utpumpad av allt adrenalinflöde. Getingen var mer än så och bars tillintetgjord och platt iväg på en tidning, passande nog Expressen, och kastades åt fan och hans moster.
Onsdag var det. Förmiddag. Tänkte ge mig ut och springa. Men det blåste så det riste i grannarnas markiser. Och jag hade ju ändå tränat dan före. Drack kaffe i stället. Bläddrade i Vi i Villa, Gård & Torp, Antik & Auktion, och avslutade med I Form. I den senare fanns en intressant bensprattelövning. Den gjorde jag. Men det gav ingenting utan kändes bara fånigt. Eftersom jag ändå låg på golvet blev det några sit ups och ett par armhävningar. Men fy för den lede så tråkigt att träna ensam, en annan är ju van vid att ha 20 tjejer omkring sig. Jag tröstade mig med teve.
Där fick jag tjejsällskap igen. Eurosport visade EM i tyngdlyftning. Från Strasburg. Damer 48 kilo. Ryckmomentet.
Spännande vet jag inte. Men det dög att titta på en stund. Turkiska Nurcan Taylan var favorittippad eftersom hon vann OS senast men var inte i toppform. Hon förtog sig på 86 kilo och slutade på bronsplats. Hon log inte. Då stod det mellan 18-åriga Genny Caterina Pagliaro från Italien, och betydligt mer rutinerade Estefania Juan, 25-åring från Valencia i Spanien. Pagliaro hade lår som Anja Pärson och såg ruskigt stark ut. Hon lekte med 84 kilo. Juan som tog tre guld vid EM i Wladyslawowo i Polen förra året verkade skärrad men tog ändå 85 om än med darrande armmuskler. I sista försöket missade hon sen ett 86-kiloslyft. Italienskans chans låg då i att ta 87. Det kunde hon inte. Estefania Juan, eller Fani som hon kallas, tog guld igen. Upprepade trippeln från Wladyslavaförnåge.
Sen gav jag fan i teve.