– Nej, ärligt talat har det inte gått så mycket tankar åt det hållet. Det är bara fokus på Linköping och min fysiska form. Sen får vi se vad som händer med VM och allt annat.

Så uttryckte sig LFC-backen efter 1–1 (1–1) i allsvenska bortamötet med Kristianstad.

Hon såg både nöjd och missnöjd ut.

Artikelbild

Samtidigt.

– Med tanke på matchen såg ut var det väl oavgjort, men samtidigt går vi alltid för tre poäng, sa hon.

Att klubbkompisarna Kosovare Asllani, Lina Hurtig, Stina Blackstenius och Mimmi Larsson får fira en fransk VM-sommar är en kvalificerad gissning som inte ens kräver någon gardering. Anna Oscarsson finns också med i förbundskaptenens bok, men långvariga skadeproblem har ställt till det under våren och chansen nu är att Gerhardsson vill ha en utpräglad högerback som backup bakom Hanna Glas.

Då står Oscarsson långt fram i kön, inte minst som Jessica Samuelssons skadeotur bara fortsätter.

– Jag vet inte hur tankarna går och det enda jag kan göra är att spela så bra som möjligt. Efter våren är det jättekul att vara tillbaka och kunna spela fullt ut. Det är tufft att byta underlag så mycket, men kroppen känns okej, sa Oscarssons efter säsongens första 90-minutersinsats.

Hon var som de flesta LFC-are i övrigt.

Godkänd.

Men utan att det lyfte och utan att det imponerade.

– Det är klart att det finns mer att få ut av det här laget. Absolut. Samtidigt hade det varit konstigt om det inte varit så med bara sex omgångar spelade. Vi har saker att jobba med, men det kan man ju se som positivt också, sa 22-åringen och log.

LFC fick en alldeles utmärkt start med mål av pigga Stina Blackstenius redan efter åtta minuter när hon skaffade sig läge i straffområdet och avslutade säkert. Men efter det hade gästerna svårt att komma till några lägen och i stället kom 1–1 genom Sofia Hagman efter dryga halvtimmen.

Mer än så blev det inte och var det något lag som låg närmast segern så var det Kristianstad, som tvingade LFC-keepern Emma Holmgren till några vassa parader. Gästerna hade inte minst svårt att få igång ett passningsspel värt namnet.

– Det är skillnad att spela hemma på ett snabbt konstgräs, men det är absolut inget att skylla på. Vi ska definitivt kunna slå betydligt bättre passningar än så här, sa Anna Oscarsson.

Chanserna framåt var lätträknade, men på stopptid dök läget upp för att avgöra.

För Oscarsson.

På hörna.

– Perfekt slagen av Filippa (Angeldahl, som gjorde comeback och hoppade in sista kvarten). Där borde jag ha gjort det bättre och satt nicken på mål, sa hon.